Slam som en del i en cirkulär ekonomi : en fallstudie om faktorer som påverkarbeslutet att använda slam som gödselmedel

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Economics

Sammanfattning: Sedan en tid tillbaka har människan levt över de ändliga tillgångar av resurser som jorden har att erbjuda. Många av människans aktiviteter utarmar sakta men säkert jordens naturresurser samtidigt som världens befolkning ökar kraftigt. Livsmedelsproduktionen måste öka i takt med att resursanvändningen måste bli mer hållbar. Ett växtnäringsämne som är nödvändigt för en effektiv växtodling är fosfor. Största delen av den fosfor som idag används i lantbruket utvinns från den begränsade naturresursen fosfatmalm och tillförs till åkermarken i form av mineralgödsel. Alternativa fosforkällor blir mer och mer aktuellt och en av dessa är avloppsslam. Syftet med denna studie är att skapa en bättre förståelse om hur användning av rötslam i jordbruket skulle kunna ökas för ett mer hållbart kretslopp och därmed inkludera jordbruket i den cirkulära ekonomin. För att på bästa sätt kunna besvara studiens forskningsfrågor analyseras den insamlade empirin med det teoretiska ramverket som utgångspunkt. Uppsatsens forskningsdesign är kvalitativ och studien antar en induktiv ansats. För att skapa en förståelse för beslutsprocessen vid val av rötslam som gödningsmedel på åkermark har en fallstudie genomförts av fem lantbruksföretag. Tre av dessa använder idag rötslam som gödningsmedel medan de andra två har beslutat sig för att undvika rötslam som gödningsmedel i dagsläget. Denna studie visar att alla faktorer i PESTEL-modellen påverkar lantbrukares beslut att sprida slam på åkermark. De faktorerna med störst påverkan på beslutet är ekonomiska, sociala och tekniska. Det kan konstateras att de drivande faktorerna för att sprida slam är liknande de faktorer som påverkar det motsatta beslutet. Empirin visar att detta beror på lantbrukarnas riskbedömning samt var de väljer att fokusera risken. Det kan även konstateras att slammets påstådda negativa miljöpåverkan inte är en av de mest bidragande faktorerna till att slam inte används i större utsträckning som gödningsmedel på åkermark.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)