Möjlig väg till ett bättre patentskydd för nyttomönster i Kina

Sammanfattning: Andelen svenska företag som på ett eller annat sätt har kontakter med Kina har på senare år ökat kraftigt. För många av dessa företag medför detta många immaterialrättsliga överväganden då Kina internationellt är ökänt för många fall av immaterialrättsliga intrång. I 1883 års Pariskonvention om industriellt rättsskydd nämns nyttighetsmodellen (svensk benämning är bruksmodell) som ett av de föremål detta rättsskydd skall omfatta. Skyddsformen är inriktad mot tekniska idéer utan bundenhet till form. Det är ett skydd för enklare konstruktioner och uppfinningar och för att skydd skall erhållas krävs vanligtvis nyhet, en viss uppfinningshöjd samt att ämnet kan tillgodogöras industriellt. I förhållande till patent är alltså uppfinningshöjden modifierad och erhållande skydd är inte förenat med något krav på förprövning. Den begreppsmässiga skillnaden mellan bruksmodellskydd och mönsterskydd är att det sistnämnda endast tillhandahåller ett formskydd medan även den tekniska lösningen på ett givet problem inkluderas i bruksmodellskyddet. I Kina benämns skyddsformen utility patent och är, grundat på statistik över nationella ansökningar, väldigt populär. Sverige har i dagsläget inte infört denna skyddsform. En tolkning av Pariskonventionens Artikel 4E är att det därför krävs ett svenskt patent för att kunna begära åtnjutande av konventionsprioritet vid en PCT-ansökan om ett kinesiskt utility patent. Många företag väljer dock troligtvis att istället mönsterskydda sin produkt i Sverige och med tiden i Kina, då kostnaden för detta är lägre. Följden av detta blir att företag som i Kina enbart mönsterskyddar sina produkter löper risken, i synnerhet i de fall mönsterskyddet avser ett nyttomönster, att ett konkurrerande företag registrerar en liknande produkt som utility patent och därmed tillskansar sig den bakomliggande tekniska idén. Denna undersökning har genom juridisk metod jämfört särskilda skyddsförutsättningar i svensk och kinesisk mönsterrätt eftersom dessa har betydelse för bedömning av prioritet. Vissa skillnader kan här påvisas. I förlängningen har också undersökts om, och i så fall på vilka premisser, ett svenskt mönsterskydd kan grundlägga konventionsprioritet för ett kinesiskt utility patent. Slutsatsen av denna fråga är att Pariskonventionen bör tolkas på så sätt att en begäran om åtnjutande av prioritet genom säkerställande av mönstret i ett industriellt mönster vid en ansökan om ett kinesiskt utility patent är tillåtet. Att den bakomliggande idén hos ett nyttomönster skulle kunna komma ifråga för prioritet är dock tveksamt.