Svensk boveteproduktion : odlingsförutsättningar och påverkan på biologisk mångfald

Sammanfattning: Efterfrågan på glutenfria produkter ökade med 20 % under 2014 vilket skapar en ökad efterfrågan på glutenfria råvaror. Delar av den efterfrågan kan mötas med en ökad boveteproduktion. Det svenska jordbruket är baserat på ett fåtal grödor där stråsäd dominerar och detta skapar problem. Utan avbrottsgrödor riskerar användningen av växtskyddsmedel att öka, vilket kan påverka den biologiska mångfalden i åkerlandskapet negativt. Bovete är ett glutenfritt pseudospannmål som därför har potential att öka i svenskt jordbruk. Idag finns det ca 70 ha boveteodling i Sverige. Det är en korspollinerad ört i familjen Polygonaceae med låga krav på växtnäring. Bovete är känsligt för låga och höga temperaturer samt kräver närvaro av bin för lyckad pollinering. Den klassas som en frisk gröda och det finns inga tillåtna herbicider i boveteodling. Skadegörartrycket är lågt och eventuella sjukdomar ger oftast marginella skador. Det gör att få växtskyddsmedel krävs vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. I miljökvalitetsmålet ”ett rikt odlingslandskap” ingår mål om biologisk mångfald. En ökad boveteodling kan bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet. Blommande grödor är även positivt för bisamhällens utveckling och bovetets utdragna blomning ger föda under en lång tid. Därför kan en ökad boveteodling påverka biologisk mångfald på olika sätt. Om boveteproduktionen ökar kan dock sjukdomstrycket stiga, vilket kan medföra att även användningen av växtskyddsmedel ökar. Därför bör bovete användas som en kompletterande gröda i stråsädesrika växtföljder. På så sätt minskar riskerna som kan medfölja en intensiv boveteodling. Det finns inga nya försök gjorda i svensk boveteproduktion. Därför bör en utökad forskning inom det området ske, både gällande odlingsförutsättningar och inom växtförädling, för att säkerställa en framtida god boveteproduktion.