Är hållbarhetsredovisning lönsamt? : En kvantitativ studie om hur lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) påverkar svenska aktiebolags finansiella prestation

Sammanfattning: I och med bland annat rådande klimatutmaningar och hållbar utveckling har intressenters krav på transparens ökat avsevärt och därmed är det viktigare än någonsin med hållbart företagande och Corporate Social Responsibility. Europeiska Kommissionen initierade därför ett initiativ år 2013 som föreslog obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag som uppfyller ett antal kriterier. En hållbarhetsredovisning ska innehålla områden och frågor gällande sociala förhållanden, miljö, personal, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption samt på ett transparent sätt delge verksamhetens konsekvenser på dessa områden. Det är däremot inte helt specificerat exakt vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla inom dessa områden, vilket leder till en variation på hållbarhetsrapporterna. Det initierade lagförslaget trädde i kraft från och med år 2017 och omfattar svenska bolag som har uppfyllt minst två av tre kriterier de två senaste räkenskapsåren. De tre kriterierna är nettoomsättning, tillgångar samt genomsnitt anställda som överstiger 350 mkr respektive 175 mkr samt 250 st. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur införandet av detta lagkrav om obligatorisk hållbarhetsredovisning påverkar den finansiella prestationen, i form av ROE och ROA, hos de bolag som omfattas av denna lagändring. Vidare studeras det om det är någon skillnad på den finansiella prestationens eventuella förändring på de bolag som hållbarhetsredovisade frivilligt innan kravet och de som inte hållbarhetsredovisade innan kravet. Detta görs för att kunna dra mer trovärdiga slutsatser om just implementeringen av hållbarhetsredovisningen samt dess betydelse för lönsamheten och för att inte riskera att konstatera en slutsats baserat på ett skensamband. De teoretiska utgångspunkterna om hållbarhet och CSR, hållbarhetsredovisning och finansiell prestation samt teorier som legitimitetsteorin, signalteorin, aktieägarteorin och intressentteorin ligger i grund för den hypotes som undersöker studiens syfte. Hypotesen antar en riktning och påstår att det finns ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Datainsamlingen för de 160 utvalda bolagen är gjord via databasen Retriever Business och manuell bearbetning och kodning för att särskilja referensgrupp och behandlingsgrupp samt observationernas tidpunkt är gjord i Excel. Fortsättningsvis är samtliga tester utförda i programvaran STATA.  Studiens resultat konstaterar att det inte existerar något statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Det finns däremot en svag positiv relation mellan dessa för studiens behandlingsgrupp baserat på regressionskoefficienterna, medan referensgruppen visar på en svag negativ. Det påstås därför att det finns en praktisk signifikans mellan hållbarhetsredovisning och finansiell prestation där en liten skillnad i procentenheter innebär en stor monetär skillnad i lönsamhet för stora bolag. Utan statistisk signifikans går det inte att dra en välgrundad slutsats om något samband, varför alternativhypotesen om att det existerar ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation förkastas.