Spår i jorden : en studie av ett extraktionslandskap

Sammanfattning: Detta examensarbete utforskar torvtäkten som landsakap. Torvindustrin har en långtgående historia i Sverige, och de utdikade torvmossarna utgör några av de största landskapssåren i landet. Under påtryckningar från politik och samhälle har industrin minskat kraftigt, och många torvtäkter hotas nu av nedläggning. Genom klok efterbehandling kan de uttjänta torvtäkterna bli värdefulla landskap för mänskligt och icke-mänskligt liv. Men vad kännetecknar egentligen dessa landskap - och vilka värden och potentialer finns knutna till dem? Genom debatten om återvätning har våtmarker identifierats som ett nyckellandskap för att lösa en globala klimatkatastrof. I det lokala landskapet krävs platsbaserad design som ser landskapets unika sammansättning - utan att fastna i en romantiserad uppfattning av ett förgånget landskap. Mitt arbete har utgått från studierna av en 250 hektar stor torvtäkt i centrala Skåne som nyligen lagts ned. Genom platsbesök och diskussioner med markägare, kommun, länsstyrelse och NGOs har jag kartlagt landskapets materiella sammansättning, formativa processer och rumsliga samband. I analysen har jag tillämpat ett nymaterialistiskt synsätt. Nymaterialismen är ett teoretiskt angreppssätt avvisar det traditionella sättet att beskriva materia som passiv. Istället betonar man materians livlighet och betydelsen av icke-mänskligt liv i landskapets utveckling. Med detta synsätt har jag kartlagt landskapet på ett horisontellt sätt: som assemblage: hopsättningar av aktörer. Synsättet har gett en förståelse av landskapet som en produkt av mänskligt- och icke-mänskligt liv. Resultatet är ett porträtt av ett landskap där jorden, vattnet, växter, djur och människan samextisterar. I landskapet finns avtryck från en intressant natur- och kulturhistoria: en rumslig uppdelning som kan fungera som ett ramverk för att husera nya aktiviteter där mänskligt och icke-mänskligt liv kan existera i synergi.