Möjligheter och effekter vid ökad materialåtervinning i offentliga miljöer – En studie med fokus på Lunds gaturum

Sammanfattning: Konsumtionen i världen ökar och det gör även halten av växthusgaser i atmosfären. Detta kräver högre resurseffektivitet och inom både EU och Sverige finns styrmedel som förespråkar ökad materialåtervinning. Trots detta saknas ofta källsorteringsmöjligheter i offentliga miljöer. I denna studie undersöks möjligheterna till ökad materialåtervinning i offentliga miljöer genom att fokusera på ett införande av källsortering i Lunds gaturum. I studien undersöks vilken klimatnytta källsortering i gaturummet kan innebära samt hur källsorteringssystem kan utformas, fungera och vad de kan antas innebära i ett ekonomiskt perspektiv. Studien är baserad på plockanalyser av avfall från Lunds och Hässleholms gaturum som utförts med hjälp av Lunds Renhållningsverk och Hässleholm Miljö AB. Enligt studien går nästan allt avfall som uppstår i gaturummet att materialåtervinna eller röta men klimatnyttan och den ekonomiska lönsamheten vid ett införande av källsorteringssystem är beroende av hur källsorteringen fungerar och hur systemet är utformat. Källsortering i offentliga miljöer kan förväntas fungera sämre än i hushåll och för att öka möjligheterna till en välfungerande källsortering bör det vara tydligt hur avfallet ska sorteras och allmänheten bör få information om resultaten av källsorteringen. Störst klimatnytta kan uppnås om källsorteringskärl införs på platser där mycket människor rör sig och det uppstår mycket avfall. Utformningen av källsorteringskärl kan se ut på flera sätt och utsortering av ett större antal materialfraktioner kan vara klimatmässigt fördelaktigt förutsatt att källsorteringen fungerar och inte upplevs som alltför komplicerad. Källsortering kan i ett ekonomiskt perspektiv vara lönsam men framförallt kan den anses ha ett högt värde i samband med att budskap om att kommunen värnar om miljö och hållbarhet sänds ut.