Värdefull framtid

Sammanfattning: Värdebegrepp är vanliga att använda som mål och policyer i vårt samhälle, varför de i denna studie benämns som värdepolicyer. Dessa policyer skapar komplexa situationer för de som ska implementera begreppen i sina arbeten. Trots detta fortsätter de att öka och ett begrepp som fått mer och mer uppmärksamhet är social hållbarhet. Social hållbarhet ses i denna studie som en värdevision. Det används som en vision av politiker för hur de vill förändra hela verksamheter och kommuner, med strävan att få bukt med stora sociala problem, som ökande klyftor i hälsa och utanförskap i samhället. Syftet i denna studie är därmed att undersöka hur tjänstemän i kommunala förvaltningar hanterar social hållbarhet, som en värdevision. Detta görs med fokus på hur de hanterar det i relation till deras befintliga arbete samt hur de ser på att visionen påverkar, alternativt förändrar, deras arbete. Genom att intervjua kommunala tjänstemän i Göteborgs Stad och i Malmö stad samt sammanställa ett teoretiskt analysverktyg svaras det på frågeställningarna för studien. Analysverktyget görs med teoretiska slutsatser och består av två komponenter; strategisk implementeringsteori samt översättningsteori. Den förstnämnda teorin ser till konkreta strategier för hur tjänstemän hanterar diffusa begrepp medan den andra, översättningsteorin, belyser de förändringsprocesser som sker när organisationer tar emot nya begrepp och idéer. I analysverktyget ses det hur olika strategier samverkar med olika förändringsprocesser, vilket prövas med den insamlade empirin. Resultatanalys och diskussion visar att tjänstemännen tenderar att använda en strategi som, enligt teorin, benämns som nödlösning. Detta innebär att de intervjuade tjänstemännen ser positivt på social hållbarhet och vill ta sig an det, men inte kan göra det fullt ut. Anledningar är att de behöver kunskap, tydligare riktlinjer eller stöd från politiken med att prioritera i deras arbete. Nödlösningsstrategin ses vidare i studien samverka med en översättningsprocess, assimilering, som innebär att social hållbarhet anpassas efter verksamheterna. Tjänstemännen, som intervjuats, kopplar social hållbarhet till det som redan görs och därmed sker ingen större förändring av att de tar sig an visionen i deras arbeten. Det var dock svårt att återfinna de renodlade teoretiska strategierna hos de intervjuade tjänstemännen. I de flesta fall kan tjänstemännen ses hantera social hållbarhet med drag av flera strategier. Översättningsteorin anses därmed lättare att koppla till tjänstemännens syn på förändring. När det teoretiska analysverktyget empiriskt prövas framkommer det att verktyget behöver utvecklas. Detta då strategierna och översättningsprocesserna till viss del samverkar på ett annat sätt i empirin, än vad teorin visar.