Värdepremien på den svenska aktiemarknaden : En studie mellan 1992-2012

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008 Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning. Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen. När istället Fama-French trefaktormodellen används för att justera för risk genererar tre av fyra värdeportföljeren abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna. Den globala finanskrisen 2008 hade en negativ påverkan på värdepremierna, då ingen av värderingsmultiplarna genererade en värdepremie under finanskrisen. Därutöver försvann de abnorma avkastningarna frånvärdestrategierna under finanskrisen. Sammantaget finner studien indikationer på att densvenska aktiemarknaden inte har varit effektiv mellan 1992-2012, vilket innebär att det varit möjligt att generera en abnorm avkastning. Studiens resultat kan dock vara ett resultat av det dubbla hypotesproblemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)