Valkompetens : En kvantitativ studie om lärares arbete med valkompetens för elever inom obligatorisk skola

Detta är en Magister-uppsats från Malmö universitet/Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI)

Sammanfattning: Omval inom och avhopp från gymnasieskolan har ekonomiska konsekvenser för såväl skola som samhället och individen själv. En utvecklad valkompetens från grundskolan ses som ett verktyg för att nå förändring. Valkompetens beskrivs av Skolverket som kunskaper och färdigheter individer behöver utveckla för att kunna göra välunderbyggda framtidsval och är alla inom grundskolas uppdrag att arbeta med. Syftet med valkompetens är därmed att gynna samhället och arbetsmarknaden, därav denna studies koppling till arbetsvetenskap. Utifrån att valkompetens med fördel integreras i undervisning för kontinuerlig utveckling är studiens målgrupp lärare. Uppsatsen studerar således arbetet med utvecklingen av elevers valkompetens inom obligatorisk skolform utifrån ett lärarperspektiv samt lärares kunskap och kännedom om begreppet valkompetens. Studien synliggör även lärares upplevelse av ansvarsfördelningen för arbetet med valkompetens utöver en kritisk granskning av begreppet utifrån tidigare forskning och denna studies empiri. Studien är ett bidrag inom området arbetsvetenskap: karriärutveckling samt studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, den breda vägledningen.Studiens teoretiska ramverk förhålls till institutionell teori genom löskoppling och isomorfism samt läroplansteori genom förhållandet mellan samhällets krav, styrdokumentens formulerande och utövandet inom skola. Den kvantitativa metoden används med intention att studera flera svar kopplade till studiens syfte och visar att valkompetens som begrepp är okänt av lärare samt att arbetet med valkompetens sker utifrån subjektiva tolkningar av begreppet. Arbetet utförs i förhållande till styrdokument men inte alltid i förhållande till Skolverkets beskrivning av valkompetens. Huvudansvaret för arbetet ses av majoriteten som hela skolans ansvar men empirin visar att styrning i förhållande till begreppet saknas. Då begreppet inte är vedertaget och dessutom tolkningsbart ser studien problematiken med att koppla valkompetensen lärarna arbetar med till Skolverkets förklaring av begreppet och vidare för att få den önskade effekten av förändrad genomströmning inom gymnasieskolan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)