Läkning av sockerbetor i fält efter frost : en fallstudie på Hviderup 2016

Sammanfattning: Sockerbetsodlingen i Sverige utsätts för stora prövningar på grund av det hårda vinterklimatet som kan råda i de norra delarna i Europa. Alla betor från ca 35 000 hektar processas på sockerbruket i Örtofta, vilket är beläget i mellersta delarna av Skåne. Detta medför en lång kampanj som kan sträcka sig in i februari månad när vintern är som kallast. Sockerbetan är frostkänslig och fryser vid -2°C till -4°C, under dessa temperaturer försvåras processen i sockerbruket på grund av att sackarosen i betan bryts ner till de enkla sockerarterna glukos och fruktos, så kallat invertsocker. Under första hälften av november 2016 var en fjärdedel av betarealen oskördad, då kom frost som höll i sig i en vecka med temperaturer ner mot -10°C. Informationen var bristfällig beträffande hur odlare skulle hantera situationen då forskningen inom detta område är begränsad. I Europa hävdas generellt att sockerbetorna ska skördas direkt efter frost innan de hinner tina för att bli levererade till sockerbruken. Alltmedan det i Nordamerika sägs att betorna ska få chans att läka innan de skördas. Detta examensarbete har gått ut på att undersöka om sockerbetor i ett fält kan läka under de omständigheter som rådde under november och december 2016. Sockerbetorna skördades vid sex olika tillfällen, hälften av dem lagrades medan övriga direkt levererades till Örtofta sockerbruk för analys. De lagrade betorna förvarades i provlådor i en maskinhall för att sedan analyseras strax innan sockerbruket stängde. De graderades då okulärt innan de skickades för analys. Resultatet i min studie visar att sockerbetan har en tendens att läka efter den första frostknäppen, dock inte med signifikans. Samma tendens syntes på de betor som lagrats. Resultaten visar att den andra frostknäppen som kom i slutet på november gav signifikant påverkan på betornas sockerhalt och lagringsduglighet. Sockerhalten sjönk signifikant under försöksperioden i både de direktlevererade och lagrade leden. Mest sjönk sockerhalten i de lagrade ledens två sista skördar, detta trots att de utsattes för färre daggrader. Ett viktigt resultat från studien är att renheten på detta fält (23 % Ler) varierar mycket efter väderomständigheterna. På knappt två veckor (18/11 – 1/12) med bra väder så ökade renheten från 80 till 90 %. Det ekonomiska utfallet visade på att det vid alla omständigheter är mer lönsamt att skörda betorna innan frost än att låta dem stå oskördade. Om odlaren har betor kvar i marken och det inte varit frost en längre period som har orsakat för stora skador på betorna så kan de läka i fält, men de bör tas upp innan nästa frost. Sockerbetan klarar sig relativt bra vid första frostknäppen om blasten är frisk då den ger en isolerande effekt. Vid den andra frostknäppen var blasten död, vilket sannolikt spelade stor roll då skadorna blev betydligt större på betorna. Nackhöjden på betan spelar också stor roll, då lågvuxna betor inte har lika stor yta som exponeras för den kalla luften och skadorna var således mindre i dessa. Gården som försöken var placerade på gjorde rätt i att plocka upp sina betor innan första frosten och undvek en förlust med 1 000–3 900 kr per hektar som det hade inneburit att utsätta betorna för en alternativt två frostknäppar. Examensarbetet har med hjälp av egna försök och litteraturstudier kommit fram till följande slutsatser: - Det finns tendenser till att en sockerbeta utsatt för frost kan läka, dock krävs vidare studier för att kunna styrka detta samband. - Vid frost påverkas sockerhalten i betan negativt. - Även en frostskadad beta går att lagra med goda resultat, om den lagras torrt och svalt. - En sockerbeta som lagras under fördelaktiga förhållanden har liknande tendenser vad gäller läkningen som en oskördad sockerbeta. - Under rådande omständigheter var det ekonomiskt mest lönsamt för odlaren att plocka upp betorna före frostangrepp. - Det finns tendenser (p<0,083) till ökade svampangrepp vid lång lagring i denna studie. - Upptagningsförhållanden spelar stor roll på renheten och på tyngre jordar kan skillnader på 10 procentenheter i renhet skilja på knappt två veckor vid olika väderlekar.