Frivillig revision i mikroaktiebolag: En explorativ studie om konkurser i små aktiebolag under perioden 2011-2020

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Sverige var en av de sista länderna i Europeiska unionen (EU) att införa frivillig revision och är en av de mest restriktiva länderna vad gäller gränsvärden för revisionsplikten. Motiveringen till avskaffandet av revisionsplikten var främst kostnadsbesparingar och ökad effektivitet hos små aktiebolag. Följaktligen medförde införandet av frivillig revision diskussioner kring kostnad kontra nyttan av revision med tonvikt på revisorns roll. Samtidigt har antalet konkurser fluktuerat genom åren som i sin tur givit upphov till diskussioner om huruvida frivillig revision kan vara ett hjälpredskap för det individuella mikroföretagets fortlevnad. Det finns dock en avsaknad av forskning om frivillig revision och dess inverkan på företagskonkurser. Syfte: Syftet med studien är att undersöka företagskonkurser i mikroaktiebolag över tid och huruvida det existerar en trend av bortval av revisor bland de som har gått i konkurs. Eftersom tidigare forskning om revision har fokuserat på större företag och litteraturen om bortval av frivillig revision och dess inverkan på företagskonkurser i mikroaktiebolag i Sverige är ytterst begränsad, bidrar denna magisteruppsats till ökad insikt inom ämnesområdet. Metod: Uppsatsen har antagit en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. För att uppnå syftet besvaras den första frågeställningen med hjälp av en deskriptiv analys av konkurser i svenska mikroaktiebolag under perioden 2011 – 2020 som visualiseras dels i ett linjediagram, dels i ett stapeldiagram. Detta ger en inblick i hur fördelningen ser ut mellan konkursbolag som frivilligt valde att bli reviderade och de som hade valt bort revision. Studien undersöker även hur branschtillhörigheten ser ut bland konkursföretagen. Den andra frågeställningen besvaras med hjälp av en korrelationsanalys och probit regressionsanalys – vilka utfördes i statistik- och dataanalysprogrammet Stata. Avsikten var att undersöka om företagsbaserade faktorer som soliditet, lönsamhet, storlek och branschtillhörighet hade inflytande på val- och bortval av revisor i konkursföretagen. Data som studien har baserats på har hämtats från företagsdatabasen Retriever Business. Resultat och slutsats: I den deskriptiva analysen framkom det att bortval av revisor är starkt kopplat till konkurserna som ägde rum under perioden 2011 - 2020, det vill säga majoriteten av konkursbolagen hade ingen revisor vid tidpunkten för konkurs. Den deskriptiva analysen påvisar att branscherna med flest konkurser är byggbranschen, detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen. Oavsett om företagen hade en revisor eller ej vid konkurstiden, är antalet företagskonkurser ändå störst i dessa tre branscher. Regressionsanalysen visar ett svagt samband för variabeln företagsstorlek vilket innebär att ju större ett bolag är i termer av totala tillgångar, desto större är sannolikheten att ett bolag tillämpar frivillig revision. Andra företagsbaserade faktorer såsom soliditet, lönsamhet och bransch verkar ha mindre eller ingen inflytande på valet- eller bortval av revisor då det föreligger ett svagt negativt samband.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)