Metoderna finns, men var är tiden? : En studie om alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie utgår ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och relationell syn på specialpedagogik och undersöker hur stor betydelse alternativ och kompletterande kommunikation eller (AKK) har i förskolan. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse kring arbetet och användandet av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och hur det sedan används som en del i den tydliggörande pedagogiken. Studien vill bidra med kunskap om samarbetet mellan specialpedagoger och förskollärare samt undersöka vilken kompetens de har och hur det bidrar till att stärka barn i behov av alternativa kommunikationssätt. Studien har utförts i två kommuner och syftar därför också till att identifiera olika lokala sätt att använda AKK. Studien bygger på åtta intervjuer med verksamma förskollärare och specialpedagoger i förskolan. Studien visar en positiv uppfattning kring användandet av AKK i förskolan, AKK används som ett av flera viktiga verktyg i den tydliggörande pedagogiken i förskolans vardag. Informanterna beskriver sina kompetenser som grundläggande, möjligheter finns till vidareutveckling men detta sker då främst på eget intresse. Informanterna nämner även att ett kontinuerligt användande av AKK med andra kollegor, specialpedagoger och barn ökar deras kompetens och kunskap om AKK. Förskollärare och specialpedagoger har även ett nära samarbete med syfte att underlätta barns delaktighet, kommunikation och gemenskap. Möjligheterna är ändlösa menar förskollärare och specialpedagoger, däremot ser de den största svårigheten i arbetet som tidsbrist och okunskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)