Gymnasietjejers fysiska aktivitetsnivå och dess påverkan på den psykiska hälsan - En kvantitativ studie på gymnasietjejer i Skåne.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera ett tänkbart samband mellan fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa hos gymnasietjejer i Skåne. Undersökningen vill bidra till kunskap om målgruppens fysiska aktivitetsnivå och upplevda hälsa. I förlängningen skulle den kunskapen bidra med möjliga åtgärder för att främja den fysiska aktivitetsnivån och därigenom hälsan hos unga tjejer i gymnasieåldern.Studien är utförd med en kvantitativ metod där enkäter använts som undersökningsmaterial. 74 gymnasietjejer runt om i Skåne har frivilligt deltagit i studien och besvara enkäten som bestod av tjugonio frågor rörande fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa. Empirin samlades in och sammanställdes sedan i SPSS. Resultatet visade att 62,2 procent av tjejerna besväras av milda till svåra ångestsyndrom. De som uppnådde WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet (FA) visade ett lägre medelvärde på ångestskalan (7,92) än de som ej uppnådde rekommendationerna (9,24), skillnaden var dock inte signifikant. 25,7 procent av tjejerna visade resultat på nedstämdhet och 12,2 procent var i riskzon för depressionstillstånd som kan kräva läkarbehandling. På depressionsskalan fanns det en signifikans mellan den grupp som uppnådde rekommendationerna för FA och den grupp som ej gjorde det. Medelvärdet för de som var tillräckligt fysiskt aktiva var 4,46 och de som ej var inom rekommendationerna för FA hade ett medelvärde på 6,24. Bägge skalor gick från 0 till 21. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna gällande FA och depression (p=0,043). Det finns ingen signifikant skillnad mellan ångest och fysisk aktivitet då värdet resulterade i (p=0,160).Av de sex olika psykosomatiska besvär vi undersökte var det 6 procent som hade svåra besvär av huvudvärk eller migrän, 16 procent som hade svåra besvär av trötthet, 24 procent led av svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 10 procent hade svåra sömnsvårigheter, 4 procent hade svåra besvär med yrsel och slutligen var det 31 procent som hade svåra besvär med stresskänslor.