Handlingsoffentlighet och personuppgiftsskydd hos EU:s institutioner

Sammanfattning: Genom införandet av en ny öppenhetsförordning 2001 skulle möjligheten för enskilda att få tillgång till handlingar från EU:s institutioner utvidgas. Förordningen innehåller emellertid också en rad undantag från offentlighetsprincipen. Uppsatsens syfte är att redogöra för dessa undantag och med utgångspunkt i EU-domstolens praxis undersöka när handlingar hos institutionerna omfattas av sekretess. Samtidigt med öppenhetsförordningen infördes också en förordning om skydd av personuppgifter. Då uppgifter i en handling skyddas av sekretessgrunden till skydd för enskildas privatliv och integritet skall denna förordning tillämpas parallellt med öppenhetsförordningen, vilket i praktiken innebär att person-uppgiftsförordningen ges företräde och möjligheten att få handlingar som innehåller personuppgifter utlämnade inskränks.