Påverkar tidigare arbetslivserfarenhet lärande? : En kvalitativ studie om universitetsstudenters olika sätt att lära i relation till tidigare arbetslivserfarenhet.

Sammanfattning: Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna. Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande. Syftets specifika utformning formulerades utifrån tidigare forskning som ägt rum inom området, för att med detta som bakgrund ytterligare klargöra behovet av studien och komplettera tidigare kunskaper. Metoden som användes för att genomföra undersökningen bestod av kvalitativa intervjuer i vilka informanterna utgjordes av tio studenter på programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet. Dessa delades in i två grupper med fem informanter i varje grupp, där den ena gruppen utgjordes av studenter som har kommit in på programmet genom en reserverad kvot för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet, medan den andra gruppen bestod av studenter som kommit in på programmet direkt eller i nära anslutning till gymnasiet och därmed saknar arbetslivserfarenhet i större utsträckning. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultaten innehåller Roger Säljös teori om lärande i det sociala, David A Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande samt Ference Marton med fleras teori om yt- och djupinriktat lärande. Resultatet visade tecken på att de studenter som har tidigare arbetslivserfarenhet kan ha lättare att nå ett djupinriktat lärande genom att relatera till sina tidigare erfarenheter under utbildningen. För många av de studenter som saknar tidigare arbetslivserfarenhet är den sociala interaktionen viktig för att nå ett djupinriktat lärande, då de genom interaktion med andra erhåller nya perspektiv och tar del av exempel från de studenter som har tidigare arbetslivserfarenhet. I båda grupperna framkom även att valet av ett yt- eller djupinriktat lärande är individuellt och kan påverkas av studentens motivation och intresse för ämnet.