Debatten om klimatförändringar : En studie om hur ämnet gestaltades i svenska åsiktstexter

Sammanfattning: Allmänintresset för klimatfrågor har ökat de senaste åren och stödet för att sätta in samhällsåtgärder för att minska klimatförändringen är högt. I Naturvårdsverkets mätning (2021) svarade 86 procent att ämnet är mycket eller ganska viktigt, och 95 procent svarade att de tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen. Samtidigt har medierna förändrats och journalistiken har populariserats. Det blir viktigare att engagera och berätta goda historier – parallellt med att journalistiken börjar tvivla på den egna förmågan att rapportera objektivt. Därför har journalisternas uppgift förändrats till att i allt högre utsträckning tolka verkligheten åt publiken. (Strömbäck, 2014, 172). Därmed blir följande hypotes rimlig: att media kan påverka hur klimatförändringar gestaltas för allmänheten.Genom att journalister väljer vissa aspekter när de utformar sina artiklar, opinionstexter och inslag gestaltar de verkligheten på ett visst sätt, vilket samtidigt innebär att de framhäver vissa specifika problembeskrivningar, orsaksförklaringar, värderingar och eller sätt att lösa problem. (Strömbäck, 2014, 114). Det är dessa problembeskrivningar, orsaksförklaringar ocholika sätt att lösa problem vi vill undersöka. Därför syftar denna studie att analysera svenskaopinionstexter i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 2009 och 2022 för att studera vilkenopinion som har gestaltats för läsarna, och hur den har förändrats under åren. Vi vill undersöka hur opinionen om klimatförändringar har sett ut och se hur medierna har gestaltat ämnet, samt hur de har valt att presentera ämnet i opinionstexterna för läsarna så att den hamnar i fokus för deras uppmärksamhet och tankar, och kanske handlingar, vilket är detförsta steget i bildandet av en allmän opinion. (McCombs, 2006, 24). Detta eftersom nyhetsmedierna är allmänhetens viktigaste källa till information om offentliga angelägenheter (McCombs, 2006, 129).Tidigare forskning visar hur specifika sakfrågor, politiska kandidater, eller andra objektgestaltas kan vara avgörande, ibland tidigt i uppmärksamhetsskedet, ibland senare i kommunikationsprocessen (McCombs, 2006, 127). I ett exempel av gestaltningen av luftföroreningar i amerikanska dagstidningar (Neuman, 1992) framställdes industrin genomgående som orsaken till problemet, och staten omnämndes överväldigande ofta som aktören med huvudansvar för att rätta till situationen (McCombs, 2006, 127). Vi vill på ett liknande sätt undersöka hur debattörerna på Aftonbladet och Dagens Nyheter valt att gestalta klimathotet, analysera vilka övertygande argument som skribenterna använder för att belysa ämnet som en viktig fråga, samt se hur de har valt att beskriva problemet för läsarna.