Logistik för textilavfall inom Röda Korset : En analys av ekonomiska och miljömässiga aspekter

Sammanfattning: Varje år slänger svenskar nära 6 kg textil direkt i sitt restavfall, varav 60 procent ofta är i skick att fortsätta användas. I ett resursintensivt samhälle med alltmer sinande resurser är åtgärder för att minska textilkonsumtionen avgörande. Produktionen står för den största andelen av textilers klimatpåverkan i och med stor användning av vatten, energi och kemikalier. Därför är återanvändning av textil är en viktig åtgärd för att minska textilers klimatpåverkan.  Välgörenhetsorganisationer med second hand-verksamhet har en viktig roll i återanvändningen i Sverige, samtidigt återanvänds bara 20 procent av det som samlas in hos välgörenhetsorganisationer och resterande textil går främst till export och en liten andel till förbränning i Sverige. Att hantera den textil som inte säljs i Sverige kostar dock pengar som hade kunnat gå till välgörenhetsorganisationernas egentliga syfte. För Röda Korset, som denna studie är gjord för, är detta syfte att lindra och hindra katastrofer och kriser. Röda Korsets hantering av textilerna som inte kan säljas i Sverige behöver därmed vara kostnadseffektiv men också fortfarande ge en miljönytta, eftersom det är den främsta anledningen till att ta hand om textilavfallet.  Denna studie utgår från fem av Röda Korsets second hand-butiker och undersöker tre scenarier för hantering av detta textilavfall. Målet med studien är att undersöka vilket scenario som innebär den lägsta kostnaden för Röda Korset, störst miljönytta samt störst samhällsekonomisk nytta. Referensscenariot innebär att textilerna sorteras i butik där textilavfallet transporteras till närmaste återvinningscentral för förbränning. Scenario 1 innebär att textilerna sorteras i butik för att transporteras till depåer, för att sedan exporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning. Scenario 2 undersöker regional sortering av textilerna där textilavfallet transporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning.  Studien görs utifrån metoden för kostnads-nyttoanalyser där kostnader och nyttor för de olika scenarierna identifieras för att sedan monetäriseras. Data som används har erhållits av Röda Korset och har kompletterats med en litteraturstudie kring miljöpåverkan för de olika processerna samt monetäriseringen av dessa.  Resultatet av kostnads-nyttoanalysen var att regional sortering (Scenario 2) bidrar till störst samhällsekonomisk nytta och är samtidigt mest kostnadseffektivt för Röda Korset, medan Scenario 1 är mest miljömässigt fördelaktig på grund av de kortare transporter som scenariot innebär. En känslighetsanalys gjordes för felkällorna i rapporten, de som hade störst påverkan på resultatet var uppskattningen av arbetstid vid sortering i butik, exkluderandet av arbetstiden som görs av frivilliga samt vattenanvändningens miljöpåverkan i produktionen av textil. Trots deras stora påverkan på resultatet bedömdes de inte ha nog påverkan för att ändra det övergripande resultatet, att scenariot för regional sortering var mest lönsamt.  Eftersom Röda Korsets butiker har en stor variation i hur de drivs, geografisk placering och textilflöde skulle resultatet kunna skilja sig mycket beroende på vilka butiker som kopplas till en regional sortering. Detta gäller främst om butikerna har större avstånd, effektivare sorteringstakt eller extrema flöden jämfört med de som studerades i denna rapport. Utöver de kostnader och nyttor som tas med i denna rapport finns det även ytterligare fördelar med regional sortering för Röda Korset, dessa tas upp i diskussionen och är till exempel minskad sårbarhet för butikerna, mer specialiserad sortering som kan bidra till ökade intäkter samt minskade flöden till export.  Slutligen diskuteras även det producentansvar för textil som regeringen utreder som åtgärd för att minska andelen textil som slängs i restavfallet i Sverige. Slutsatsen från denna diskussion var att det skulle behövas ytterligare bredd i utredningen för producentansvaret. Dels kring de rekyleffekter som skulle kunna uppstå, som ökad konsumtion i vetande om att textiler man gör sig av med inte bara förbränns, dels kring hur man praktiskt ska genomföra producentansvaret för att textilflödena ska gå till återanvändning och inte direkt till materialåtervinning. På grund av den låga återanvändningsgraden i Sverige skulle också ytterligare studier behövas kring de hinder som finns för att svenskar ska öka sin återanvändning.