Gemenskap i exkludering, en kvantitativ studie bland ungdomar i utsatta områden : Psykologisk känsla av gemenskap samt exkluderande mekanismer

Sammanfattning: Bilden av utsatta områden i Sverige och dess invånare är omfattande i dagens mediebrus. Inte sällan får ungdomar i dessa områden stå som representanter för en destruktiv förortskultur, ofta beskriven av de som inte lever i förorten. Studiens syfte var att kvantitativt studera och analysera hur ungdomar i nionde klass som enligt Nationella operativa avdelningens (2017) definition levde i utsatta områden, förhåller sig till begreppet Psycological Sense of Community (PSC), samt vilka exkluderande mekanismer som gjorde sig gällande i ungdomars vardagsliv. Enkätstudien genomfördes på en högstadieskola under lektionstid med 43 deltagande elever. Studiens resultat analyserades på gruppnivå, samt utifrån skapade jämförelsegrupper; kön, sysselsättning föräldrar/vårdnadshavare, tid bosatt i området samt boendeform. Studien fann att ungdomarna skattade ett medelvärde på 3,25 kring PSC. Resultatet kring exkluderande mekanismer gav medelvärdet 4,02 vilket indikerar låg grad av exkludering då skalan rör sig i positiv riktning. Studien fann inget signifikant samband mellan PSC och exkludering som sammantaget mått. Däremot fann studien att PSC och exkludering korrelerade med varandra på delskalenivå. Studien analyserade jämförelsegrupperna mot varandra genom oberoende t-tester. Studien fann då en signifikant skillnad på delskalenivå mellan tjejer och killars skattning av medlemskap. Tjejerna skattade ett lägre värde kring medlemskap men uppvisade en starkare tro på framtiden samt trivsel i området. Enligt studiens teoretiska perspektiv uppvisar ungdomarna en balanserad uppfattning kring gemenskap och exkludering. Studien fann inget stöd för den mediala bilden av bilbrännande ungdomar i uppror mot samhället. Exempelvis fann studien att 60,4% av ungdomarna anser att polisen vill dem väl. Ungdomarna uppvisade varken en stark känsla av gemenskap för området och/eller dess invånare. Inte heller kände nämnda ungdomar av exkluderande mekanismer.