Det förstärkta laglottsskyddet - Hur verksam är regeln?

Sammanfattning: Laglotten finns till för att skydda bröstarvingars arv i situationer då arvlåtaren har skrivit ett testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Bröstarvingen måste göra sin rätt gällande för utfående av laglotten. Görs inte detta inom sex månader från tidpunkten då bröstarvingen delgivits testamente mister bröstarvingen denna rätt. Det förstärkta laglottsskyddet är en regel som tillkommit för att skydda bröstarvingar såtillvida att de alltid ska ha en möjlighet att få ut sina laglotter när en förälder dör. Föräldern kan ibland ha ett intresse av att skänka sin egendom till någon annan så att bröstarvingar inte ska kunna få ut någon egendom. Regeln innebär att om en gåva omfattas av regelns tillämpning kan gåvotagaren bli tvungen att återbetala den del av gåvan som inskränker bröstarvingarnas laglotter. Regeln om det förstärkta laglottsskyddet finns i 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Vad som främst beaktas vid en bedömning om huruvida regeln är tillämplig är om gåvan till syftet är att likställa med testamente. Detta innebär att gåvan ges för att personen vill påverka hur egendomsfördelningen kommer att se ut efter dennes död. Gör gåvogivaren inte någon uppoffring p.g.a. gåvan talar detta för att den faller inom tillämpningsområdet för 7 kap. 4 § ÄB. Exempelvis kan det handla om att gåvan ges med förbehållet att givaren ska behålla nyttjanderätten under återstoden av sitt liv. Givaren kan också vänta döden inom kort och på så sätt anser han sig inte ha någon nytta av egendomen. Det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB är en mycket verksam regel även om det inte tydliggörs genom att regeln tillämpas i tvister som avgörs i rätten. Istället leder tvisterna ofta till en förlikning där den som hävdar sin rätt till laglott får någon typ av ersättning för detta. Det behöver inte alltid vara det som motsvarar den kränkta laglotten.