Förstföderskors erfarenheter av amningsstöd : En litteraturöversikt med systematisk ansats

Sammanfattning: Bakgrund: World Health Organizations (WHO) globala rekommendation lyder att amma inom den första timmen och sedan uteslutande i sex månader. Arbetet för att främja amning pågår både nationellt och internationellt. Amning har positiva hälsoeffekter för både modern och spädbarnet, däremot är komplikationer vanligt förekommande. Förstföderskor kan uppleva ytterligare utmaningar på grund av den nya situationen. I Sverige visar statistik att initieringen av amning har minskat. Specialistsjuksköterskor på barnavårdscentraler (BVC) har en rad arbetsuppgifter där amning är inkluderat. Via ett personcentrerat förhållningssätt och tidigt amningsstöd arbetar specialistsjuksköterskor för att underlätta och främja amning. Syfte: Syftet var att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. Totalt granskades 15 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Nursing Allied Health Premium. Innehållet analyserades med hjälp av en tre-stegs metod utifrån tematisk analys enligt beskrivningen av Thomas och Harden (2008). Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman med respektive subtema för att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Huvudteman presenteras enligt följande: Professionellt stöd, Kamratstöd, Anhörigstöd och Moderns egna stöd. Slutsats: Otillräckligt amningsstöd kunde ge konsekvenser för amningen och påverka förstföderskors tilltro. Ett samförstånd fanns kring mödrarnas behov och betydelse av amningsstöd. För att tillgodose behovet av amningsstöd krävdes insatser inte enbart på professionell nivå utan även från anhöriga, neutrala parter och via moderns egna stöd samt utifrån varierande tillvägagångssätt.