Automatisera uppbyggnaden av geometriska modeller av samverkansbroar utifrån parameterdata : En metod för att skapa ritningar till stålplåtar i samverkansbroar med överhöjning

Detta är en Master-uppsats från KTH/Bro- och stålbyggnad

Författare: Martin Bergman; Tobias De Vall; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: I denna rapport undersöktes om det är möjligt att utveckla en process som underlättar samteffektiviserar arbetet som krävs för att producera ritningar till plåtar som utgör ståltvärsnittet ien samverkansbro med överhöjning. Idéen till arbetet kom från Ramboll som behövde göra överhöjdastålritningar till en samverkansbro över Skellefteå älv. För att åstadkomma detta skapadesett program med hjälp av Rhinoceros 7, Grasshopper, Excel samt några fler verktyg. Programmetskapar en geometrisk modell i Rhinoceros utifrån parametriserad data utan handpåläggningfrån användaren. Den parametriserade datan är skriven i ett Excel-dokument och används föratt skapa koordinaterna för de olika plåtarna som bygger upp samverkansbrons stålbalk (stållådan).En lista med resultaten från en nedböjningsberäkning finns i en annan Excel fil. Datanför nedböjningen kommer från ett FEM program, i detta fall är det Sofistik som har använts.Nedböjningskurvan består utav positioner samt storleken på den vertikala förflyttningen vid belastningfrån de permanenta lasterna. Modellen uppdateras automatiskt när ny data skrivs in iExceldokumentet vilket möjliggör att programmet kan användas i andra projekt framöver. Slutligen användes den skapade programvaran med indata från en tidigare designad samverkansbroför att kunna jämföra resultaten mellan den nya och gamla processen. Jämförelsen visade attden nya processen skapade ritningar väldigt lika de som gjorts av Rambolls broavdelning tidigaremed hjälp av en annan teknik. Jämförelsen gjordes genom att undersöka de olika plåtarnas areor,omkretsar och genom att placera ritningarna ovanpå varandra för att se avvikelser i geometrin.De stora skillnaderna i plåtarnas utformning kan ha kommit från placeringen av övergångarnavid ändring av över- och underflänsens tjocklek. En annan anledning till att den nya processeninte skapar exakt likadana plåtsektioner som den som tidigare används kan vara för att den nyaprocessens inte använder sig av exakt samma indata som den gamla. Den största avvikelsen iarea var på 0,59% , den avvikelsens tros komma från de att den gamla ritningen av den plåtenhade ett kapat hörn vilket de nyproducerade plåtritningarna inte hade.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)