SJUKSKÖTERSKANS BEREDSKAP FÖR ARBETE I KATASTROFOMRÅDEN

Sammanfattning: Bakgrund: Idén till ämnesfördjupning under kandidatuppsatsen härrör från den grundutbildade sjuksköterskans upplevelser av arbete i katastrofområden. Sverige är historiskt lite drabbat av katastrofer och det är därför angeläget att undersöka vilka behov av kunskaper och färdigheter om sjuksköterskor som ämnar att arbeta i katastrofområden behöver. Syfte: Syftet är att undersöka vilka kunskaper och färdigheter sjuksköterskan behöver om de tänker arbeta i katastrofområden utomlands. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie utformad efter Willman et al (2013). Populationen i databassökningen var grundutbildade sjuksköterskor, området var sjuksköterskans färdigheter och kunskap. Resultatet i studierna berörde sjuksköterskans upplevelser från katastrofområden. Tio kvalitativa studier från Pubmed valdes ut. SBU’s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik och för relevans användes för att kvalitetsbedöma artiklarna (2014a; 2014b). Granskningen av dessa tio studier inspirerades av Polit & Becks (2014) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom utifrån analysen: Kunskap och Färdigheter. Under temat Kunskap framkom att sjuksköterskorna hade behov av utökad kunskap i katastrofsjukvård. Inom det medicinska kunskapsområdet var framförallt fyra områden som behovet av kunskap var mest framträdande: Pediatrik, ortopedi, psykiatri och allmänmedicin. I tema Färdigheter lyfts flera färdigheter som sjuksköterskan behöver för arbete i katastrofområdet. Dessa färdigheter var fysiska, etiska, personliga, psykologiska, teamarbete och roller.