Attityder till budgetering : En kvalitativ studie inom västsvenska kommuner

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avd för företagsekonomi

Författare: Matilda Engelbrektson; Katie Garnham; [2015]

Nyckelord: Budgetering; ekonomistyrning;

Sammanfattning: Attityder till budget som styrverktyg går inte att generalisera över både privat och offentlig marknad, då forskning främst har gjorts på företag verksamma på den privata marknaden. Ett problem som kan uppstå med en negativ attityd till budgeten är att det riskerar att hämma kvaliteten i arbetet, smitta av sig på medarbetarna och minska motivationen. Det kan leda till att verksamheten kan behöva arbeta i motvind. Tidigare studier har visat på såväl positiv som negativ kritik till budget som styrverktyg. Budgeten anses bland annat vara stel och att den motverkar kreativiteten hos chefer. Fastän somliga organisationer är anhängare till den negativa kritiken väljer de ändå att behålla budgeten som styrverktyg. Den framlagda kritiken går inte att generalisera då det finns en brist i kunskapen kring att använda budgeten. En del tycker att budgeten skall behållas, men att den behöver utvecklas för att täcka upp helheten i ekonomistyrningen. Syftet med studien är att undersöka attityden till budget som styrverktyg hos ekonomer som är verksamma inom kommunal förvaltning. Undersökningen har begränsats till utbildnings-förvaltningar inom sju västsvenska kommuner, där åtta intervjuer med ekonomer genom-fördes. Vi ville undersöka ekonomernas egen attityd till budget som styrverktyg, samt deras eventuella påverkan av nära arbete med kollegor som saknar ekonomisk utbildning. Dock finns det ett glapp mellan mål och medel, vilket intervjupersonerna anser kunna bero på den ekonomiska terminologin som försvårar informationsspridningen av budgetens syfte. En mer påtaglig attityd skulle ha funnits om studien hade riktats till verksamhetschefer, vilka är de som implementerar och verkställer budgeten utefter dess ramar. Slutsatsen blev att ekonomerna överlag är positiva till budgeten eftersom den fyller sitt syfte som resurs-fördelningsverktyg. Dock anser ekonomerna att en tydligare koppling till organisationens mål kommer att krävas i framtiden för att få en bättre helhet inom organisationen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)