Att prioritera i nöd : - En fallstudie på Rädda Barnen och Svenska Röda Korset 

Sammanfattning:

Bakgrund: Förvirringen kring hur den ideella sektorn och dess mångfald ska benämnas försvårar situationen gällande hur forskning om sektorn utvecklas. Fokus i denna studie är därför enbart på välgörenhetsorganisationer, som en del av den ideella sektorn. Antalet välgörenhetsorganisationer tycks ständigt öka och som följd har en slags konkurrenssituation utvecklats, vilket har ökat organisationernas medvetenhet kring styrning. Givare och allmänhet förväntar sig allt mer tydlighet och transparens vad gäller information om organisationernas prestationer och resultat.

Problemdiskussion: Välgörenhetsorganisationer står inför ett antal utmaningar vad gäller deras styrning. Utmaningarna tycks bero på att beslutsfattandet uppfattas som diffust och otydligt samt att det saknas definitioner och mått av väsentliga begrepp så som prestationer och resultat. Funderingar har väckts kring hur organisationernas beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll och påverkan ekonomistyrning har vid dessa situationer. Vidare har funderingar även väckts angående prestationsoch resultatbegreppets innebörd i välgörenhetsorganisationers specifika kontext.

Syfte: Studiens första syfte är att kartlägga välgörenhetsorganisationernas beslutsprocess för att identifiera och förklara hur beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll ekonomistyrningen har vid dessa beslutssituationer. Vidare syftar studien även till att definiera prestationsbegreppet och hur detta kan mätas samt utreda vad resultatbegreppet innebär för välgörenhetsorganisationer. Studien ska resultera i en referensram för att öka kunskapen om ekonomistyrningens roll i välgörenhetsorganisationers beslutsprocess.

Metod: Forskningen antar en fallstudie med två välgörenhetsorganisationer där semi-strukturerade intervjuer och granskning av dokument har legat till grund för insamling av empiriskt material.

Resultat och analys: Ekonomistyrningen tycks inte ha den roll eller det genomslag i de studerade organisationerna som den beskrivs kan eller till och med borde ha, detta tycks vidare kunna bero på ett antal identifierade gap. Besluten i organisationerna tycks istället påverkas och styras av en rad andra faktorer, där medlemmarnas tolkning av dessa faktorer uppfattas som utbredd. I dagsläget använder sig organisationerna inte av begreppet prestation utan talar istället i andra termer när de syftar på vad de utför. Resultatbegreppet tycks vidare ha två innebörder beroende på situationen.

Slutsats: Utifrån studien som genomförts kan det konstateras att ekonomistyrningen inte har en speciellt utbredd roll i välgörenhetsorganisationernas verksamhet och inte heller i deras beslutsprocess. Besluten tenderar istället att baseras på medlemmarnas känslor, interna diskussioner, extern information, tillströmningen av medel och vad som är publikt för tillfället. Organisationerna talar i termer av output, aktivitet och verksamhet när de syftar till begreppet prestation. Vidare innebär prestationsbegreppet att något utförts, vanligen gentemot mottagaren i utsatthet. Det har dock uppdagats att organisationerna utför prestationer av både social och ekonomisk karaktär. Resultatbegreppet tycks vidare avgöra värdeaspekten i det som organisationerna utför. Resultatbegreppet i organisationerna syftar därmed som följd både till ekonomiska och sociala resultat.