Mer än bara en pappersdrake : Betydelsen av företagskundens styrelse vid kreditgivning

Sammanfattning: Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade. Ordet finanskris efterföljs nästan alltid av en syftning på misskött kredithantering inågon form och i samband med dagens ekonomiska läge ifrågasätts bankernas hantering avkrediter och även de formella säkerhetskraven. Istället efterfrågas ökad relationsbanking ochatt vikten av människorna bakom bolagen behöver öka.Vår rapport behandlar kreditprocessen samt styrelsens betydelse vid kreditgivning. Vi fanndet intressant att analysera det ansvar som föreligger vid kredittagande och kreditgivning dådetta spelar stor roll, inte minst när det råder dystra tider på finansmarknaden. När det gälleransvarsfrågan i ett bolag så fokuserar man ofta på bolagsstyrelsen som enligt lag ansvarar förbolagets åtaganden. Syftet med vår rapport är att försöka analysera styrelsens betydelse för ettbolag när de söker krediter hos en bank. Vi har valt att granska kreditprocessen, med fokus påkundens styrelsearbete, hos två av de största bankerna i Sverige. Bankperspektivet är påtagligti uppsatsen och den riktar sig till såväl kreditgivare som kredittagare.Uppsatsen har skapats genom att vi tagit teorier från två olika vetenskapliga block;kreditgivning och styrelsens roll i företag. Empirin har tillskjutit intervjuer med fyrabanktjänstemän samt två externa styrelseledamöter. Tillsammans har de format en analys somresulterade i att bankerna vid vissa tillfällen lägger stor vikt vid bolagets styrelse. Därför kanman se en indirekt fördel med att ha ett aktivt styrelsearbete med externa ledamöter. Men detavgörande kreditbeslutet faller inte på bolagets styrelsearbete.Vår undersökning ledde fram till att det främst är de kvantitativa faktorerna som påverkarkreditbedömningen. Orsaken till detta hävdas framförallt vara att det är reglerat ilagstiftningen och även för att det är lättare att värdera säkerheter genom att företaget hartydliga materiella tillgångar. Men vi som författare ser ett intresse och en vilja hos bankernaoch de externa styrelseledamöterna i att kunna använda sig av bolagets styrelse mer, då ävenvid kreditgivning. Det största problemet ligger dock i värderingen av de mjuka faktorerna.Där efterfrågar bankerna ett bättre sätt att kunna värdera mjuka faktorer, för de då hadekunnat lägga större vikt kring dem vid kreditbeslut än i dagsläget.