Revisionsplikt i mikrobolag : Revisionspliktens betydelse som kontrollsystem

Sammanfattning: År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs. Revisorns roll för de statliga myndigheterna Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten är framförallt att förebygga brott genom att dels påverka bolag i en positiv riktning, dels genom revisorns anmälningsplikt öka upptäcktsrisken. Det är i det förebyggande syftet myndigheterna tar hjälp av revisorn som en tredje part vilket är nödvändigt då samhällets kontrollsystem är begränsat. Syftet med denna uppsats är att analysera och få en ökad förståelse för de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten, för mikrobolag, medför för såväl revisorerna som yrkeskår som revisionens intressenter; Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, i form av en avsaknad kontroll av skatteintresset och ekonomisk brottslighet. Denna studie är starkt empiribaserad då uppsatsens syfte enbart kan besvaras genom den empiriska undersökningen vilken består av djupintervjuer. I undersökningen har en kvalitativ metod använts då denna ger en bättre möjlighet att nå en djupare kunskap samt en bättre förståelse för uppsatsens syfte. Den teoretiska referensramen är indelad i ett antal delar där varje del behandlar ett relevant område. De områden som behandlas är revisorn, Sveriges skattesystem och ekonomisk brottslighet samt revisionsplikten i andra EU-länder. I kapitlet tas även principal - agent teorin upp som behandlar problematiken kring asymmetrisk information. Empirin är baserad på intervjuer med personer från ett antal revisionsbyråer, föreningarna FAR och SRS, Skatteverket samt Ekobrottsmyndigheten. Av studien framgår att ett avskaffande av revisionsplikten i mikrobolag för det stora flertalet revisorer inte kommer att medföra några stora förändringar då revisionen kommer att fortsätta vara efterfrågad av intressenterna. Ett avskaffande av revisionsplikten kommer leda till att mikrobolagets intressenter tappar förtroendet för dennes ekonomiska information om den alternativa kontrollen inte når upp till den säkerhet intressenterna idag upplever av revisionen. Detta medför att bolaget möts av ökade riskpremier, högre räntor och lägre krediter. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisorerna att i större utsträckning arbeta mer heltäckande med sina klienter då ett avskaffande medför att reglerna om oberoende upphör. Att dessa regler upphör är den största vinsten med ett avskaffande för revisorerna som yrkeskår. Avskaffas revisionsplikten, utan att ersättas av en alternativ kontroll, blir följden enligt studien att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten behöver utöka sina kontroller, vilket riskerar att leda till ökade skatter eller årliga avgifter. Sammantaget kommer ett avskaffande av revisionsplikten betyda stora ökade kostnader för såväl de statliga myndigheterna som de mikrobolag som av flera skäl måste fortsätta att revidera sin ekonomiska information.