IAS 19 - pensionsredovisningens aktuariella verklighet

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Införandet av IAS 19 i Sverige innebar stora förändringar och stor komplexitet i jämförelse med hur pensioner tidigare redovisades. I och med att företag numera själva skall uppskatta de aktuariella antagandena tvingas de att ta ställning till en mängd svårutsägbara faktorer. Antagandena innebär vidare att bedömningar om framtiden måste göras vilket, till följd av att det är svårt att förutspå framtiden, leder till att aktuariella vinster och förluster uppstår. Företagen tvingas även att ta ställning till hur vinsterna och förlusterna skall redovisas. Det blir således intressant att utreda hur företag har hanterat de nyheter och problem IAS 19 har medfört samt att finna förklaringar till deras agerande. Syfte: Uppsatsen skall beskriva fastställandet av de aktuariella antagandena, därtill relate-rade svårigheter samt relationen mellan företag och aktuarie. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka förekomsten av och orsaken till aktuariella vinster alternativt förluster samt re-dovisningen av dem och motiv till redovisningsvalet. Metod: Uppsatsen har ett kombinerat kvalitativt och kvantitativt angreppssätt. Primärdata har insamlats genom totalt nio besöks- och telefonintervjuer med företag och aktuarier. Se-kundärdata till uppsatsens kvantitativa inslag utgörs av årsredovisningar för 85 av de 92 svenska noterade företag som har förmånsbestämda pensionsplaner. Resultat och slutsatser: Vi har i uppsatsen kommit fram till att fastställandet av aktuariella antaganden går till på olika sätt i olika företag. Respondenterna upplever generellt sett inte arbetet som särskilt komplext. Vi anser att det kan bero på de förenklingar många företag har gjort där antagandena är allmänna och standardiserade istället för att vara företagens bästa uppskattningar. Ett antal respondenter anger dock att det är något svårt att fastställa diskonteringsräntan. Vid bokslutet 2004 hade samtliga noterade företag aktuariella vinster alternativt förluster. En övervägande andel av företagen drabbades av förluster, vilka tro-ligtvis främst berodde på den sänkta diskonteringsräntan. Vid redovisning av de aktuariella vinsterna och förlusterna har en övertygande majoritet av de svenska noterade företagen valt att tillämpa korridorreglerna. Den huvudsakliga förklaringen är att redovisningsmeto-den innebär en jämnare resultatpåverkan. Förslag till vidare forskning: Komplexiteten i IAS 19 har medfört att företag genomför diverse förenklingar vid fastställandet av aktuariella antaganden. Det vore därför intressant att forska kring hur fastställandet av antagandena utvecklas över tiden. Det vore även tänk-värt att utreda revisorns granskningsförmåga av pensionsredovisningen då vissa responden-ter har indikerat bristande kunskap hos revisorn. Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att undersöka utformningen av pensionsnoten och dess utveckling över tiden.