Skattemässig neutralitet - till vilket pris? : En analys av Finansdepartementets promemoria Nya regler för företagssektorn gällande ränteavdragsbegränsningar i svensk skattelagstiftning

Sammanfattning: Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten.