Trender inom verksamhetsstyrning

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT)

Sammanfattning: Idag styr och planerar de flesta organisationer i någon form, det gäller både den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sätt och modeller man kan använda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast från centrala direktiv som t ex en affärs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmål, avkastnings mål etc. Styrningen kan baseras på mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via någon form av systemstöd men ibland endast med hjälp av Word- och Exceldokument. Gemensamt för alla styrmodeller är att de kräver en uppföljning och rapportering för att kunna göra någon nytta. Detta projekt uppstod genom en förfrågan om projektets ämne passade ihop med företagets behov av aktuell information kring hur företag och organisationer styr och planerar sin verksamhet och vilka systemstöd som används för detta ändamål. Projektet var ett uppdrag hos företaget Konsultnet Scandinavian AB. Mitt uppdrag var att hjälpa företaget med att arbeta fram en analys av de trender som finns inom verksamhetsstyrning både inom näringslivet samt offentlig sektor. I uppdraget ingick att analysera hur verksamhetsstyrning sker rent praktiskt och vilka systemstöd som används för detta ändamål. Detta projekt innefattar både ett verksamhetsperspektiv och ett systemperspektiv. Resultatet av uppdraget skall vara till hjälp för företaget i arbetet med att utveckla ett nytt systemstöd för budget, prognos och verksamhetsplanering. Metoden som använts för inhämtning utav information, är i form av både enkäter och intervjuer. Tanken med enkäterna var att i första hand få en grundläggande information om organisationernas verksamhetsstyrning och vilka systemstöd de använde sig av inom den finansiella och operativa planeringen. Efter att ha fått en grundläggande syn på de organisationer som besvarat enkäten analyserades svaren, vilket resulterade i from utav följdfrågor. Eftersom projektet var tidsbegränsat fanns inte möjligheten till att gå vidare med alla organisationer. Istället valdes ett antal organisationer bestående av både offentliga och privata för att gå vidare med följdfrågor, det vill säga intervju. Detta arbete har framtagits genom användning av en lättrörlig metod, det vill säga en metod som ger stöd till att vara anpassbar och även flexibel efter de varierande arbetsförhållandena som uppstår under projektets gång. Denna lättrörliga metod bestämdes redan vid början av arbetet. Metoden kallas för EBREM (Event-Based Requirement Elicitation Method) som inriktar sig för att identifiera eventuella risker som kan framkomma kring arbetsprocessen. Slutsatsen som jag kommit fram till inom detta arbete är att det finns en varierande syn på vad verksamhetsstyrning egentligen innebär och hur styrningen ska ske rent praktiskt. Det som har varit väldigt gemensamt hos enkätföretagen är deras uppföljning utav finansiella planer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)