Elevers delaktighet och inflytande i åtgärdsprogram- : ”Vet du vad ett åtgärdsprogram är?”-” Ingen aning, är det dåligt?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractFarrow, Camilla och Mosén, Sylwia (2023). Elevers delaktighet och inflytande iåtgärdsprogram: - ”Vet du vad ett åtgärdsprogram är?” - ”Ingen aning, är det dåligt?”.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med föreliggande studie är att få fram elevers upplevda delaktighet i arbetet medåtgärdsprogram. Studien har även för avsikt att utveckla kunskap om hur specialpedagogerarbetar med åtgärdsprogram ute på skolorna samt på vilka sätt eleven kan göras delaktig i dessaarbetsprocesser. Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att öka kunskapen om hur några elever i behov av särskilt stödupplever att de görs delaktiga och får inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Studien avserockså undersöka hur några specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i skolan samt på vilkasätt eleven görs delaktig i arbetsprocessen.1. Hur arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i skolan?2. Vilka former av inflytande och delaktighet beskriver aktörerna i arbetsprocessen medåtgärdsprogram?3. När under arbetsprocessens gång upplever aktörerna att eleven görs delaktig? TeoriStudie knyter an till Harts delaktighetsteori (1992) som beskriver olika nivåer av barnsdelaktighet och inflytande samt Deci och Ryans (2015) Self-determination theory som hartydliga kopplingar till motivationspsykologin. Även Johansson (2003) och PramlingSamuelsson m.fl. (2011) har varit betydelsefulla då deras teorier om barnens perspektiv ochbarnperspektivet har använts i studien. MetodStudien inspireras av fenomenologisk ansats. Det insamlade materialet bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra elever i behov av särskilt stöd från grundskolor belägna i södra Sverige. De inspelade intervjuerna transkriberades ochlyssnades noggrant igenom. Med hjälp av en innehållsanalys kom respondenternas svar attbearbetas och brytas ner till mindre enheter som slutligen mynnade ut i tre övergripande temanom delaktighet och inflytande i åtgärdsprogram. ResultatResultaten i studien pekar på att specialpedagogerna ute på skolorna arbetar likvärdigt och ilinje med Skolverkets (2014) rekommendationer om arbetet med extra anpassningar, särskiltstöd och åtgärdsprogram. Vidare indikerar resultaten att det finns diskrepans mellan hurspecialpedagoger upplever att elever i behov av särskilt stöd är delaktiga i arbetet medåtgärdsprogram och hur eleverna själva upplever delaktighet och inflytande i arbetsprocessen.Generellt sett uppskattas delaktigheten vara högre när specialpedagogerna blir tillfrågade.Dessutom varierar elevernas upplevelser av delaktighet i större omfattning då vissa placerar sighögt och andra lågt i en förenklad version av Harts (1992) delaktighetsstege (se bilaga 6).Studiens resultat kommer även fram till att det finns olika uppfattningar om när iarbetsprocessen man anser att elevdelaktigheten är som mest lyckosam. Enligt intervjusvarenanses delaktigheten vara mest framträdande i den pedagogiska utredningen och i arbetet meddet särskilda stödet. Specialpedagogiska implikationerDet visar sig att det inte tillhör självklarheten att elever i behov av särskilt stöd uppleverdelaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Vi som specialpedagoger kommer attha en viktig och betydande roll för att kunna bidra till större likvärdighet och garanti för att allaelever ska få det de har rätt till samt förändra miljöer där möjligheter till delaktighet ärbegränsad. Det är viktigt att pedagoger i skolan i ännu högre grad tar hänsyn till elevens röstoch att denna ska ligga till grund för hela arbetsprocessen med åtgärdsprogram. Vi tror attpedagogerna ute på skolorna vill att alla elever ska få samma chans att lyckas i skolan men vivet samtidigt att elever och skolor har väldigt olika förutsättningar. Då är det viktigt attpedagoger, men särskilt pedagoger med specialpedagogisk kompetens som ska stödja dessaelever ute på skolorna, gör det utifrån barnets perspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)