Undersökning och förbättringsarbete av internlogistik mellan hygienzoner

Sammanfattning: Examensarbetet har utförts som en fallstudie på livsmedelsföretaget Semper AB vid deras produktionsanläggning i Götene där företaget tillverkar välling, modersmjölksersättning och glutenfria mixer. Arbetet innebar undersökning av internlogistik mellan hygienzoner för de tre flödena Wetmix, avfall och Basepowder. Företaget upplever att det finns hygienrisker och oordning i dessa flöden och att de därmed behöver förbättras. Syftet med projektet var att med hjälp av förbättringsförslag eliminera hygienrisker i internlogistiken. Internlogistiken omfattade transport av råvaror till flödet Wetmix och utgående transporter av avfall. Vidare skulle även logistiken av Basepowder struktureras. Målet var således att ta fram minst ett förbättringsförslag för respektive flöde för att skapa underlag till eventuella framtida implementeringar. Genom en strukturerad litteraturstudie har relevanta metoder kring datainsamling och nulägesanalys för arbetet identifierats och därefter har en djupgående referensram byggts upp. En nulägesanalys genomfördes för att skapa förståelse för det nuvarande arbetssättet i flödena. Datainsamling genomfördes med hjälp av observationer i form av Genchi genbutsu/Gemba och intervjuer med personal som är relevanta för flödena. Genomförandet i fallstudien bestod av klockstudier, spaghettidiagram och värdeflödesanalys-metodiken Value Stream Mapping (VSM) samt avfallsflödesanalys-metodiken Waste Flow Mapping (WFM). För att skapa struktur i arbetet och säkerställa att de uppsatta målen uppnåtts har metoden PDCA tillämpats i arbetet. Arbetet har endast befunnit sig i den första fasen (Plan) då ingen implementation av förbättringsförslagen skett, vilket annars skulle genomförts i fasen Do. Resultatet av fallstudien blev att tre förbättringsförslag tillsammans med två generella förbättringsförslag togs fram för Wetmix-flödet. De generella förbättringarna omfattar implementation av en travers i hygienzonen mellan Wetmix och buffertplatsen, en travers vid pallvändartorget och fler skift för lagerpersonalen. Det första av de tre förslagen omfattar att beställning av råvaror sker skiftvis för att upprätta ett mer taktat flöde. Det andra förslaget omfattar implementation av rullband som transporterar in säck till hygienzonen. Det tredje förslaget är implementation av en AGV som kan sköta transporten av råvaror till Wetmix. En PICK-chart användes för att utvärdera vilket av de tre förslagen som företaget bör prioritera och den visar att ett taktat flöde har störst effekt jämfört med insatsen som krävs. Förslaget om ett rullband anses dock ha större effekt men skulle med fördel i framtiden kunna kombineras med förslaget om taktat flöde för att öka effekten. AGV-förslaget ansågs i nuläget inte ha lika stor effekt jämfört med insatsens storlek, om den enbart ska leverera råvaror till Wetmix. Vidare undersökning kring ytterligare användningsområden för en AGV är därmed något som bör genomföras.