Editionsplikt och skyddet för yrkeshemligheter

Sammanfattning: Editionsplikten i svensk rätt innebär förpliktelsen att i rättegång förete skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis. Processuell editionsplikt stadgas i RB 38:2 och den materiella i RB 38:3. Processuell editionsplikt förutsätter att handlingen har betydelse som bevis i pågående rättegång, medan den materiella gäller helt oberoende av process. Editionsplikten är utformad så att den skall stämma överens med vittnesplikten, då den är en del av parts sanningsplikt. Fullständig kongruens föreligger dock inte då exempelvis samma regler för part och tredje man tillämpas. Ofta är motpart avogt inställd till att frivilligt överlämna begärda handlingar, eftersom handlingarna kan avslöja interna affärsrelationer. Lagstiftaren ställer av den orsaken krav för domstols medverkan till att processuell edition skall medges. Dessa krav är ofta föremål för domstolstolkning, då de inte är närmare preciserade i lagtexten. Handlingarna skall vara identifierade, besittas av innehavaren och editionssökande part skall göra antagligt att handlingen kommer att ha bevisbetydelse och rättslig relevans för en i målet omtvistad grund eller invändning. Den materiella editionsplikten bestäms helt av den materiella rättens regler och berörs därmed inte av de krav som uppställs för den processuella editionsplikten. Dock kan part som har ett på materiellt sätt grundat anspråk fordra att handlingen, om den erfordras som bevis, företes i rättegång. På så sätt inträder de processuella kraven även för den materiella editionsplikten. Vidare uppställs ett farerekvisit om bevisupptagning är påkallat till följd av fara i dröjsmål. Undantag från editionsplikten görs i rättegångsbalken enbart för vissa angivna fall, för utlämnandet av handlingar avseende yrkeshemligheter och personliga minnesanteckningar. Här kan även en proportionalitetsbedömning aktualiseras avseende att utlämnande av handlingar skall ske enbart då synnerliga skäl föreligger. För part kan det vara mycket svårt att uppfylla identifikationskravet, särskilt i tvist mellan affärskonkurrenter. Editionssökanden hamnar i en moment 22 situation- för att få tillgång till motpartens hemliga information måste han känna till den hemliga informationens innehåll. En lösning kan vara att hålla editionsförhör i syfte att identifiera handlingar, utröna vem som besitter dessa och om de är av bevisbetydelse. Förhörsperson kan emellertid ge undanglidande svar, säga sig ha glömt eller välja att hålla sig ''okunnig''. Således föreligger en svårlöst situation som i svensk rätt synes vara oreglerad.