Ismael i Koranens narrativ:en litterär och narratologisk analys av Ismaelverserna

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att genom att undersöka och analysera de verser i Koranen som nämner och diskuterar Ismael explicit eller mer implicit nå en eller era slutsatser om vilka kontexter Ismael omtalas i och vilka roller och funktioner han tilldelas i Koranen för att så kunna besvara frågeställningen ‘‘I vilka kontexter förekommer Ismael i Koranen och vilka roller samt funktioner tilldelas han i dessa sammanhang sett utifrån ett narratologiskt perspektiv?’’. Under- sökningen har utförts som en litteraturstudie, koranstudie och litterär analys av ‘‘Ismaelverserna’’ med hjälp av narratologiska verktyg. Allt material som brukats har varit strängt litterärt: Koranens ursprungliga arabiska text har granskats som primär källa, artiklar och böcker på engelska och arabiska har lästs som sekundära källor. Koranexeges har lästs på arabiska där det varit nödvändigt att ta hänsyn till hur muslimska exegeter tolkat vissa verser. För att få med alla verser Ismael nämns i har sökningar på namnen Ismael (Ismāʿīl), Isak (Isḥāq) och Abraham (Ibrāhīm) gjorts på hemsidan The Quranic Arabic Corpus. För att kunna knyta an till narratologisk teori har böcker om narratologi lästs. I uppsatsen nåddes resultaten att Ismael omtalas i två huvudsakliga kontexter, en nordarabisk och en israelitisk. Han fyller i dessa kontexter tre huvudsakliga funktioner. I en nordarabisk kontext fyller Ismael dels funktionen som en arabisk och muslimsk anfader, dels funktionen som en anfader till just profeten Muḥammad. Dessa Ismaels funktioner medför att Muḥammad placeras i en redan existerande abrahamitisk och monoteistisk tradition med kopplingar till dennes födelseplats. I en israelitisk kontext fyller Ismael funktionen som en förebild för israeliterna, likvärdig karaktärer som Jakob, Isak och Abraham, tillsammans med vilka denne upprepade gånger nämns i Koranen. Ismael kan därtill tillskrivas fem roller baserat på Koranens narrativ: rollen som profet och sändebud, rollen som Abrahams son och ättling, rollen som byggare av Kaʿba, rollen som ‘‘det avsedda oret’’ (aḏ-ḏabīḥ); den son Abraham i sin dröm såg sig ora, samt rollen som monoteist och muslim. Medan Koranen tydligt tillskriver Ismael fyra av dessa roller är frågan om det avsedda oret omstridd; narrativet tycks öppet för tolkning och uppfattningen att Isak var det avsedda oret har likväl funnits i den muslimska traditionen.