Medias skildringar av hälsa : En diskursteoretisk analys av begreppet hälsa genom tre dagstidningar och en tidskrift från åren 1962 och 1994

Sammanfattning: Denna magisteruppsats undersöker hur begreppet hälsa skildrats av tre dagstidningar och entidskrift - åren 1962 och 1994. Forskningsinstansen är kvalitativ och bygger därmed på etthermeneutiskt förhållningssätt. Analysen realiseras genom ett diskursteoretiskt angreppssättkombinerat med framing theory som den semiotiska innehållsanalysen innefattar. Syftet medstudien är att ta reda på hur begreppet hälsa skildrats i media, vid den brytpunkt som svenskaskolans grundlag tillkännagavs och vid den brytpunkt då begreppet hälsa kom att beteckna ettskolämne i läroplanen. Hur skildrade Tidskrift för hälsa samt dagstidningarna Aftonbladet,DN och SvD begreppet hälsa den månad som nya grundskolelagen år 1962 tillkännagavs avriksdagen? Hur skildrade Tidskrift för hälsa samt dagstidningarna Aftonbladet, DN och SvDbegreppet hälsa den månad som förordningen om ny läroplan år 1994 beslutades avregeringen? Skiljer sig diskurserna åt kring begreppet hälsa mellan artiklarna och åren?Studiens teorier, metoder, begrepp och vetenskapliga modell har bidragit till att dyka djuparein i det språkmönster som artiklarnas text konstitueras genom. Det innebär att denoperationalisering som studien använder blottlägger en latent innebörd; vilket formats genomepistemologiska diskurser och föreställningar av objektivitet - som styrs genom ideologiskautsagor. Tidigare forskning tar upp hur hälsa kan förstås som kunskapsobjekt, hur diskurserkring hälsa förändrats och påverkat hur staten och medborgare betraktat det, samt hur treolika epistemologiska diskurser påverkar skildringen av begreppet - men även studiensundersökning av det valda källmaterialet. Det skiljer sig en hel del mellan hur begreppethälsa skildrats, beroende på redaktör och format (tidskrift eller dagstidning). Detta berordelvis på att vald tidskrift belyser begreppet hälsa fler gånger och delvis på att det finns merepistemologisk substans i dessa artiklar. Vid det första nedslaget i undersökningen, år 1962,var inte den vetenskapliga salutogena ansatsen uppfunnen, vilket den patogena ansatsen var,ändå visar slutsatsen på att två olika artiklar skildrade begreppet hälsa utifrån denna ansatsdet året. Vid det andra nedslaget, år 1994, visar slutsatsen på en kartläggning av definitionenför begreppet hälsa - styrt av val, livsstil och kost. Resultaten synliggör även olika former avmakt, som har en ödesdiger relation till funktionen kunskap. Den diskursteoretiska analysenpåvisar ett schema där det blir explicit vem som utövar makt när medias skildring avbegreppet hälsa genomförs och hur ett dolt språkmönster i texten struktureras.