Kvinna och ledare i techbranschen : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av anpassning till maskulina könsnormer i den svenska techbranschen

Sammanfattning: Den svenska techbranschen slår rekordnivåer gällande investerat riskkapital och Stockholm anses vara Europas tredje största techhub. I en undersökning gjord 2020 av stiftelsen Allbright presenteras att ojämställdhet råder inom branschen, främst gällande könsfördelning, och män dominerar på ledande positioner. Det framkommer att många kvinnor upplever att deras bakgrund försvårar möjligheten att göra karriär i branschen. Som svar på Allbrights rapport skriver en kvinnlig ledare i branschen att det är en orättvis bild som presenteras och att den inte stämmer överens med hennes upplevelser.  Att vara kvinna och ledare i en mansdominerad organisation beskrivs i tidigare forskning innebära att utsättas för motstridiga krav. Det finns både förväntningar på att agera typiskt feminint i enlighet med den kvinnliga könsrollen, samtidigt som stereotypen av en ledare beskrivs med ord som förknippas med maskulina könsnormer och maskulinitet. Att hantera dessa motstridiga förväntningar kan innebära en anpassning till könsnormer. Resultat av tidigare forskning om kvinnors anpassning är tvetydig. Anpassningen kan ta sig uttryck i distansering från andra kvinnor samtidigt som annan forskning hävdar att det är en myt och att kvinnor som är ledare snarare fungerar som förebilder som lyfter varandra. En del kvinnor upplever inte heller något behov av anpassning. För att bidra med fördjupad kunskap och förståelse för kvinnor i ledarskapspositioners upplevelser av anpassning till maskulina könsnormer har en kvalitativ studie, baserat på intervjuer med kvinnor som är ledare i den svenska techbranschen, genomförts.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor i ledarskapspositioner i den svenska techbranschen upplever att de anpassat sig till maskulina könsnormer, samt ge praktiska rekommendationer till företag i branschen. För att uppnå detta har studien utgått från problemformuleringen: Hur upplever kvinnor i ledarskapspositioner i den svenska techbranschen att de anpassat sitt ledarskap efter maskulina könsnormer? Från resultatet av studien har vi dragit slutsatsen att kvinnor i techbranschen i många fall inte upplever att de anpassar sitt ledarskap efter maskulina könsnormer, då de inte förknippar ledarskap med maskulinitet. Beteenden, förutsättningar och kompetens kopplas snarare till den specifika individen oberoende könstillhörighet. Reflektioner kring vilken person som har en ledarposition baseras inte på om det är en man eller kvinna. Det framkommer däremot att kvinnor upplever att män har särskilda fördelar och att de som kvinnor därför behöver prestera mer och ta större ansvar för att få samma godkännande. Kvinnor upplever också att det finns en förväntan på dem att vara mer omhändertagande. Vidare har olika typer av anpassning till maskulina normer identifierats.