Ribersborgs strandstråk : hållbar upprustning av urbana stråk utifrån besökares olika hastigheter

Sammanfattning: På obebyggd mark finns potential att utveckla städer. Här konkurrerar grönområdens attraktivitet med behovet av bostäder. På områden mellan husen tenderar efterfrågan på fler funktioner öka liksom variationen av trafikslag som ska samsas där. Ribersborgsstranden i Malmö är unik för staden tack vare det stora, havsnära grönområde som kan upplevas som en bit orörd natur. Stranden anlades för 100 år sedan och användningen som offentlig badplats och grönt rekreationsområde är den samma nu som då. Utmed den gamla banvallen på området sträcker sig ett asfalterat gång- och cykelstråk. Där, likt andra stråk i staden, har nya sätt att ta sig fram blivit allt vanligare. Idag samsas cyklister och fotgängare med bland annat olika typer av elfordon, motionärer, rullskridsko- och skateboardåkare. Ambitionen med det här arbetet har varit att med metoden Research by design ta reda på hur den rumsliga upplevelsen av stråket utmed Ribersborgsstranden kan förstärkas för olika besökare och samtidigt motverka att konflikt uppstår mellan dem. Målet har varit att öka förståelse för hur människor som rör sig i olika hastigheter kan samsas i städers offentliga utrymmen. Den valda metoden har varit vägledande i arbetsprocessen. Arbetets struktur och de olika momenten kopplas samman med metodens tre olika faser: för-design, design och efter-design. Kunskapsinhämtning och analyser har skett i den inledande för-design-fasen. Informationen har sedan bearbetats i design-fasen som lett fram till resultatet som förfinats och presenterats i efter�design-fasen. Skissande och platsbesök har skett löpande genom hela processen. Gestaltningsförslaget som presenteras i det här arbetet tar hänsyn till befintliga värden på Ribersborgsstranden och ämnar samtidigt stärka de sociala värdena för att på så vis bidra till en mer socialt hållbar stad. Att människor rör sig i olika hastigheter har identifierats som huvudorsak till att konflikter uppstår mellan dem. Den centrala insikten det här arbetet lett fram till är att en gestaltningslösning inte går att applicera på alla platser även om problemet initialt upplevs vara detsamma. Detta beror på de platsunika värdena som är viktiga att förhålla sig till för en hållbar, uppskattad och välfungerande gestaltning. Utifrån analys av platsen kan olika gestaltnings�lösningar appliceras på ett stråk som gör att det fungerar bra utifrån förväntningar från dem som använder stråket. För att gestaltningen ska tas emot väl och fungera som den är tänkt är det viktigt att besökarna kan läsa och förstå den gestaltade platsen. Resultatet av den här studien visar att en integrerad trafiklösning, så kallad shared space, fungerar när hastigheter inte varierar allt för mycket mellan olika trafikslag eller när hastigheterna inte är allt för höga. Shared space-lösningar kan fungera väl där det är ett stort flöde av människor som rör sig i ett lägre tempo och där platsen förväntas erbjuda fler funktioner än transport och passage. Där integrerade trafiklösningar fungerar kan de ha positiva effekter på den sociala interaktioner mellan olika människor. Förutom en noggrann utformning efter de platsspecifika förutsättningarna, blir en gestaltningslösning hållbar genom att möjliggöra en dynamisk utveckling där framtidens funktioner får plats och att gestaltningen med små medel kan förändras och anpassas efter nya behov. Genom att platsen successivt utvecklas i takt med historien skapas minnen hos generationer av besökare. Platsens identitet och själ utvecklas, den får ett värde i sig men är också värdefull för staden och invånarnas känsla av tillhörighet och sammanhållning.