Att utveckla språklig medvetenhet utomhus – observationer av förskollärarnas undervisning utomhus i syfte att stärka barns språkliga medvetenhet

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Tillskillnad från förskolan så bedrivs den planerade undervisningen med språkutveckling i förskoleklass främst inomhus. För att kunna bedriva en undervisning som är lekfull och lustfylld behöver det finnas variation samt medvetenhet i förskollärarnas arbetsmetoder. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla barns förutsättningar till stödjande samt varierande språkutveckling i verksamhetens lärmiljöer, specifikt utemiljöns möjligheter till språklig medvetenhet. Tidigare forskning har visat att förskollärarnas syn på utomhusmiljön påverkar aspekten på vilken undervisning som de i sin tur erbjuder barnen. Vidare lyfts vikten av att variera samt ha rätt verktyg för att stödja barns språklärande som en viktig aspekt i det språkutvecklande arbetet. I utvecklingsarbetet blir därav frågeställningar om hur utomhusmiljön och förskollärarnas språkliga handlingar kan bli ett stöd i den språkutvecklande undervisningen relevanta. För att besvara frågeställningarna genomfördes videoobservationer där kvalitativa metoder kombinerades, bland annat med observationsprotokoll och kollegiala handledningar. Analysmetoden som använts i resultatdelen är interaktionsanalys där fokus ligger på att undersöka hur sociala ordningar upprätthålls av barn och vuxna i aktiviteter. Resultatet visar att förskollärarna många gånger inte reflekterar över det egna förhållningssättet och hur väl aktiviteter erbjuds samt planeras. De lyfter även vikten av kompetensutveckling när det kommer till barns språkliga medvetenhet och mer gemensam planeringstid där man kan få en samsyn kring vad den språkliga undervisningen innebär och innefattar. Det som tydligt utmärks är hur utomhusmiljön till en början inte används som en undervisningsplats för att stimulera barns språkliga medvetenhet. Utomhusmiljön var en plats man vistades på men dess resurser användes ej som medel i undervisningen. Efter aktionerna och de kollegiala handledningarna sker dock drastiska förändringar kring förskollärarnas egna förhållningssätt och syn på utomhusmiljön. Dessa resultat är viktiga och relevanta då det arbetssätt som erbjuds kan begränsa barns rätt till en varierad och stimulerande utbildning som pågår i flera sammanhang under hela dagen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)