Resultatet av distriktssköterskans råd om egenvård för patienter med hjärtsvikt En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Hjärtsvikt är en av västvärldens främsta folksjukdomar och den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat saknar förmåga att leverera tillräcklig mängd blod per minut för att täcka kroppens behov. Bristen på syre till kroppens celler medför bland annat ökad trötthet, bensvullnad och andnöd. Förutom farmakologisk behandling är egenvård en central del i behandlingen. Distriktssköterskans rådgivning ska stödja, informera och undervisa patienten utifrån dennes förutsättningar, för att därifrån jobba vidare med patientens egenvårdsförmåga till att kunna hantera hälsoproblemetsjälvständigt. Syfte: Att beskriva resultatet av distriktssköterskans råd om egenvård för patienter med hjärtsvikt Metod: En avgränsad integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av systematisk sökning i databaserna Cinahl, PubMed & PsycInfo och utgick från Whittemore och Knafl’s metod. Resultat: Utbildning med relevant kunskap kring hjärtsvikt och egenvård samt uppmuntran till egenvård leder till en mer korrekt och följsam egenvårdsrutin. Den egenvård som var mest användbar och lättast att implementera syntes vara vägning samt salt- och vätskebegränsning. Det sågs en signifikant minskning gällande hjärtsviktsrelaterade symtom och patientens egen förmåga att upptäcka försämring av sina symtom förbättrades signifikant efter att de erhållit råd om egenvård. Slutligen så framkom en signifikant förbättring av livskvalitet samt en minskning av antal sjukhusinläggningar bland patienterna. Slutsats: Implementering av små men effektfulla egenvårdsrutiner kan genomföras med förhållandevis enkla medel. Egenvårdsråden bör främst beröra hur patienten etablerarar en hälsosam livsstil och upprättar enkla handlingsplaner, vilka kan förebygga försämrat hälsotillstånd och sjukhusinläggning.