Vindstabilisering av SIPS byggnader i Sverige

Detta är en M1-uppsats från Malmö universitet/Institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik (MTM)

Författare: Esmael Hasani; Johan Maniea; [2023]

Nyckelord: SIPS; vind; skarv; finita elementmetoden;

Sammanfattning: Detta arbete handlar om vindstabilisering av en SIPS byggnad i Sverige där fokuset ligger påhur infästningar sker mellan grundplattan och väggarna. SIPS (Structural insulated panels) ärett bärande isoleringselement som används för att bygga hela byggnadskalet. Det är ennykommen byggnadsteknik i Sverige som används för passivhus för att kunna minskaenergianvändningen enligt Parisavtalet. Elementen är prefabricerade och binds ihop medglasfiberbalkar, som även används för att förstärka öppningar i byggnaden (dörrar ochfönster). Metoden som kommer att användas i detta arbete är finita elementmetoden medhjälp av datorprogrammet FEM-design av företaget Strusoft. I programmet återuppbyggdesmodellen som analyserade byggnaden enligt finita elementmetoden och beräknade medhänsyn till Eurokod. I samarbete med SIPs företaget Avis Building technology modelleradesbyggnaden och skarven enligt en modul från företaget, där resultatet sedan analyserades.Detta resulterade skarven består av skruvar som fästs i en Z-profil som binder ihop väggenmed grunden. Resultatet gav de skjuv-och normalkrafter som skruven och plåten utsätts för.Dessa krafter analyserades och på så sätt kunde en lämplig leverantör hittas som tillverkarskruvar som kan ta upp dessa laster. Valet landade på Zebra Pias (hexagonal head withcollar) av företaget WÜRTH. Denna metod användes även för att hitta en leverantör somtillverkar passande profiler som kan hantera lasterna utan att gå i brott. Valet landade påaluminiumprofiler med tjockleken 4 mm av företaget Tibnor. På så sätt har frågeställningenom hur en infästning av SIPs-byggnad kan ske blivit besvarad. Resultaten i FEM-designvisar att en SIPS-byggnad kan vindsatbiliseras i Sverige med undantag vissa delar som kankompletteras med en bärande innervägg för att nå full stabilisering. Men denna frågeställningkan inte besvaras med full säkerhet utan att mer data och forskning om elementet görs. Alltför många parametrar om elementens egenskaper var okända vilket ledde till en osäkerhet. Iprogrammet var byggnaden stabiliserad men hade för stora deformationer på vissa ställen.Detta betyder inte att en sådan byggnad inte kan stabiliseras, utan fler undersökningar måstegöras innan slutsatsen kan dras. I arbetet gjordes inga prövningar av elementet vilket bidrogtill denna osäkerhet. Vid fler mätningar och prövningar kan en SIPS-byggnad absolut bli enframtida byggnadsteknik i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)