Hur såg kvinnors deltagande ut i de olympiska spelen i Amsterdam 1928? : En kvalitativ studie om hur olympiska idrottare framställs i dagstidningar år 1928

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att undersöka ur ett genusteoretiskt perspektiv hur kvinnors inträde i de olympiska spelen såg ut. Jag har undersökt Dagens Nyheters arkiv för att se hur de uppmärksammar kvinnliga idrottare gentemot manliga samt även tittat på en stor del forskning som jag har jämfört mina resultat med. Min ambition har även varit att ta reda på orsaker till varför kvinnor inte fick tävla i de olympiska spelen till en början för att sedan släppas in successivt i den olympiska sfären. Teorin som jag använt till min studie är Yvonne Hirdmans genusteori om dikotomi och hierarki. Dessa teorier har jag använt för att applicera på mitt arbete för att hitta svar på mina frågeställningar. En avgränsning var tvungen att göras då det fanns exceptionellt mycket information om detta ämne jag valt. Jag valde att begränsa mig till att själv undersöka de olympiska spelen år 1928 i Amsterdam då kvinnor för första gången fick tävla i friidrott. Resultatet jag fick fram var att kvinnor i början av 1900-talet hade ett stort motstånd inom idrottsvärlden. Kvinnor skulle inte utöva fysiska aktiviteter för det kunde skada reproduktionsförmågan hävdade vissa forskare. Successivt suddades dessa åsikter ut och kvinnor vann mer mark inom tävlingsidrotten. Media valde att kraftigt trivialisera och infantilisera kvinnliga idrottare gentemot de manliga idrottsutövarna under första halvan av 1900-talet. Min studie visar på att detta förekommer inte idag i lika stor utsträckning där jag belyser hur synen på kvinnliga idrottare har förändrats över tid i rapporteringen i media.