Normativa data för samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan är starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar på ett linjärt förhållande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivån (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 män som producerade ett stort antal mätdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mättes med ballong i esofagus. Tanaka & Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 män på tre ljudnivåer på bekväm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka. Subglottalt tryck uppmättes med pletysmograf, med försökspersonen sittandes i lufttät box. Pressad fonation karaktäriseras av ett högt subglottalt tryck och en förhållandevis låg SPL, så sambandet mellan tryck och SPL torde påverkas av glottal adduktion och troligen också av tonhöjd. Därför borde normativa data från röstfriska personer vara av intresse. I denna studie producerade 16 kvinnor och 15 män sekvenser av stavelsen [pæ] på fyra tonhöjder, jämnt fördelade över en oktav. Regressionsanalys användes för att approximera sambandet mellan SPL och logaritmen av subglottalt tryck samt för att beräkna genomsnittlig SPL-ökning för dubblat subglottalt tryck och beräknad SPL vid 10 cm H2O. Resultatet visar som väntat ett mycket starkt samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivån, med en korrelationskoefficient på 0.835 respektive 0.826 för kvinnor respektive män. En fördubbling av subglottalt tryck gav en genomsnittlig SPL-ökning av 11,5 dB (SD 3.8) för kvinnor och 10,0 dB (SD 2,7) för män. Skillnaden mellan kvinnor och män var här signifikant, vilket ger stöd för att använda separativa normativa värden för kvinnor och män. Genomsnittlig beräknad nivå vid 10 cm H2O var 83,6 dB (SD 3,9) för kvinnor och 82,2 dB (SD 4,6) för män beräknat till 15 cm mikrofonavstånd. Sambandet mellan subglottalt tryck och SPL skiljde sig en aning beroende på tonhöjd, men skillnaden var ej signifikant. Trots de relativt höga standardavvikelserna tyder resultatet på att det vore värt att studera i vad mån avvikelser från de potentiellt normativa värdena skulle kunna vara tecken på någon slags fonatorisk dysfunktion.