Balansgång mellan kontradiktion och inkvisition - En studie om den svenska brottmålsprocessens förenlighet med rätten till rättvis rättegång

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Den svenska brottmålsprocessen är i grunden kontradiktorisk, men har inkvi-sitoriska inslag. Exempelvis är rätten, enligt 30 kap. 3 § rättegångsbalken, inte bunden av de angivna bestämmelserna i åklagarens stämningsansökan. Det är i stället rättens ansvar att, i enlighet med officialprincipen, bestämma den rättsliga innebörden av gärningsbeskrivningen. År 1995 inkorporerade Sverige Europakonventionen till att gälla som lag. Europakonventionen har succesivt fått större genomslag i nationell rätt. Artikel 6 i Europakonvent-ionen ställer upp en rätt till rättvis rättegång som inbegriper bland annat att den tilltalade i detalj ska informeras om innebörden av anklagelsen som rik-tas mot denne. Rättegångsbalken och Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Uppsatsen syftar dels till att undersöka om rätten i sin dom kan tillämpa andra lagrum än de som framkommer av stämningsansökan, dels hur ett sådant förfarande förhåller sig till Europakonventionens krav på rätt-vis rättegång. Europadomstolen har genom Pélissier och Sassi mot Frankrike redogjort för det kontradiktoriska grundsynsätt som råder när Europakonventionen ska tillämpas. Det bör vara oförenligt med Europakonventionen att den tilltalade fälls till ansvar för brottsbestämmelser som inte kommunicerats till parterna. Högsta domstolen har nyligen i olika avgöranden redogjort för hur frågan ska besvaras enligt gällande svensk rätt. Högsta domstolen ger uttryck för att alla eventuellt tillämpliga lagrum ska kommuniceras till parterna innan rättens avgörande. Om nya lagrum framkommer under rättens överläggning ska huvudförhandlingen antingen återupptas eller kompletteras skriftligen. Undersökningen visar att rätten, i sin dom, antagligen kan tillämpa lagrum som inte återfinns i stämningsansökan. Den svenska regleringen står antagli-gen inte i strid med rätten till rättvis rättegång. Regelverken är däremot en-ligt min uppfattning byggda på olika grunder vilket skapar nya problem, exempelvis onödigt långa rättsprocesser. Den svenska gällande rätten har tvingats anpassas till Europakonventionen. Min uppfattning är att den svenska gällande rätten är problematisk i förhållande till de principer som genomsyrar Europakonventionen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)