Plats för topos: Retorikövningen kria och elevers sakprosaskrivande

Sammanfattning: Inom den senare skoldidaktiska forskning som gjorts tillskrivs sakprosaskrivande allt större vikt. I takt med ökade krav på skrivfärdigheter i skolans högre årskurser synliggörs elevers svårigheter med denna genre. Dessa färdigheter kan betraktas angelägna för ett aktivt samhällsliv i ett demokratiskt samhälle, och därtill nödvändiga för att i enlighet med skolans uppdrag kunna orientera sig i den komplexa verklighet vi lever i. Syftet med uppsatsen är att mot denna bakgrund undersöka hur retorikövningen kria kan visa sig vara ett redskap för utvecklandet av elevers sakprosaskrivande. För att besvara syftet besökte jag en gymnasieskola i nordöstra Skåne och använde mig av observationer och elevers reflektioner kring min undervisning som primär metod. Av det som framgick i analysen verkade de flesta elever uppskatta de strategier som krian erbjöd i deras skrivprocess. Eventuella svårigheter handlade om övningens svårbegripliga språk samt den begränsade tid de fick till förfogande. Övningen kan sägas ha potential att erbjuda gymnasieelever verktyg som de kan använda för att utveckla skrivfärdigheter inom textgenren sakprosa.