Hantering av deponier i Sverige

Sammanfattning: Avfallshanteringen har genom tiderna bestått av mycket deponering där allt avfall som uppstod slängdes i naturen utan adekvata skyddsåtgärder, vilket idag utgör förorenade områden. Ett förorenat område kan medföra skada eller olägenheter för människors hälsa och miljö. Sverige har flera mål för att skapa en hållbar utveckling, ett av dessa är Giftfri miljö där det ingår att åtgärda förorenade områden till en nivå som gör att det inte finns något hot mot människors hälsa eller miljö. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nedlagda deponier kan användas för olika ändamål utan risk för människors hälsa och miljö. Ansvaret över deponier regleras genom lagstiftning på EU-nivå, svensk lagstiftning och genom nationella miljömål. Dessa styrande dokument har inte alltid funnits och därför kan inte alltid de ansvariga ställas till svars. För att göra en samlad bedömning om riskerna med en nedlagd deponi rekommenderar Naturvårdsverket en metodik med benämning MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Det finns ingen kartläggning eller statistik över antalet nedlagda deponier men Naturvårdsverket uppskattar att det finns fler än 4 800 nedlagda deponier i Sverige. För att minimera riskerna med nedlagda deponier behöver lämpliga efterbehandlingsåtgärder utföras på området. För att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder och potentiella användningsområden har tre deponier i olika kommuner studerats i en fallstudie. Deras valda metoder för efterbehandling var schaktsanering eller sluttäckning för att sedan använda området för bostadsmark, rekreationsområde eller solcellspark. Kostnaden för schaktsanering uppgick i genomsnitt till 2 133 kronor per kvadratmeter. Detta kan jämföras med sluttäckning som kostade 553 kronor per kvadratmeter. Det finns också andra efterbehandlingsmetoder och användningsområden som kan användas vid olika tillfällen. Ett känsligt användningsområde som bostäder och förskola kräver schaktsanering, en dyrare efterbehandling jämfört med mindre känslig markanvändning som solceller och rekreationsområde där åtgärden inte behöver vara lika dyr. Däremot kan bostäder generera högre ekonomiskt värde och intäkt beroende på valet av plats gentemot rekreationsområde eller solcellspark. Alla nedlagda deponier går att åtgärda oavsett vilka föroreningar som förekommer. Däremot är alla deponier olika farliga beroende på vad som deponerats och vad som finns i närliggande områden. Beroende på valet av framtida användningsområde kommer valet av efterbehandling att spela stor roll. Däremot finns det ingen tidsgräns eller mål för när arbetet med åtgärder av nedlagda deponier behöver utföras. Vidare arbetar alla kommuner i Sverige på olika sätt med nedlagda deponier och större kommuner har mer resurser att använda till området. De äldre nedlagda deponierna riskerar att stoppa samhällsutvecklingen då marken inte går att utnyttja utan risk för människors hälsa och miljö.