Hur har diskursen kring biståndsbestämmelsen förändrats över tid? En diskursanalys av socialtjänstlagens biståndsbestämmelse och handläggningen av den

Sammanfattning: Syfte: Min studie har en utgångspunkt i en problemformulering kring den samhällsförändring och inkrementella kunskapsökning inom socialt arbete som skett sedan socialtjänstlagen infördes 1982. Då en ny socialtjänstlag är förestående så är syftet med min studie att synliggöra underliggande föreställningar i diskursen eller diskurserna kring myndighetsutövning, biståndsbestämmelsen och handläggningen av den. Utifrån hur de framträder i två slutbetänkanden kopplat till socialtjänstlagen, så finns även en jämförande aspekt kring hur diskursen förändrats över tid. Teori: De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen har varit poststrukturalism, med särskilt fokus på Foucaults diskursbegrepp och diskursanalysen som ett teoretiskt begrepp. Metod: Metoden som använts i uppsatsen är en kvalitativ diskursanalys av två slutbetänkanden kopplade till socialtjänstlagstiftningen. För att genomföra analysen har en operationalisering av Carol Bacchis analysmetod What’s the problem represented to be? använts. Resultat: I uppsatsen framträder att förändringar skett över tid i de olika diskurserna kopplade till myndighetsutövning, biståndsbestämmelsen och handläggningen av den. Både sett till hur själva biståndsbestämmelsen betraktas i policydokumenten, och var tonvikten för roll- och ansvarsfördelning läggs. Medan SOU 1977:40 ser biståndsbestämmelsen som en lösning på problem, så betraktar SOU 2020:47 själva biståndsbestämmelsen och handläggningen av den som ett problem.