The elephant in the room - A qualitative study about the child representative work in the adult psychiatry

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka och få en bättre förståelse för hur barnombuden inom vuxenpsykiatrin arbetar med barnperspektivet och hur barnombuden uppfattar sina möjligheter och begränsningar i att uppmärksamma barn som anhöriga inom vuxenpsykiatrin. Studien inriktar sig på Region Skånes barnombud och studiens empiriska material bygger på sex semistrukturerade intervjuer med barnombud runt om i Skåne. Vi har analyserat vårt material med hjälp av tidigare forskning inom området samt professionalisering och handlingsutrymme. Resultatet av studien visar på att barnombudens roll ser olika ut beroende på vilken kommun de verkar inom, men även hur barnombudet själv väljer att utforma sitt uppdrag med hjälp av sitt handlingsutrymme. Det framkom också av studien att det fanns en del begränsningar i arbetet med ett barnperspektiv inom vuxenpsykiatrin. Dels fanns begränsningar inom organisationen och dels ansågs barnfrågan vara ett känsligt ämne att ta upp med föräldrarna. Främst berodde det på föreställningar om hur föräldern skulle reagera, då barnombuden ofta mött positiva reaktioner och lättnad då de pratat med föräldern om barnens situation och behov. Vuxenpsykiatrin är en verksamhet som är inriktad på vuxna vilket gör det trögt att implementera ett barnperspektiv i en sådan verksamhet. Barnombuden konkurrerar även med andra starka professioner i en verksamhet som är individuellt inriktad vilket är ännu en utmaning för arbetet. Det framkom ur intervjuerna att ett mer familjeorienterat arbetssätt för alla professioner inom vuxenpsykiatrin hade gjort det enklare att uppmärksamma barnen som anhöriga. Risk och skyddsfaktorer var centrala begrepp att tala med föräldern om och att hjälpa föräldern att sätta ord på sin sjukdom. Det var även av stor vikt att informera barnen om sjukdomen och avlasta barnen från skuld och skam.