Barnkonventionen i fysisk planering : En studie om hur nationella riktlinjer kan implementeras och realiseras på lokal nivå

Sammanfattning: Studien syftar till att förstå hur nationella riktlinjer i dess policyimplementering uppfylls på lokal nivå. Finns det särskilda faktorer så som platsens förutsättningar, eller sammanhang så som kommunens geografi som kan påverka implementeringen? Detta undersöks genom att studera fem svenska kommuners styrdokument och deras arbete med implementering av barnkonventionen. Studien uppnår sitt syfte med hjälp av de två frågeställningarna: (1) Skiljer sig tillämpningen av barnkonventionen i samhällsplanering mellan olika svenska kommuner? På vilket sätt och varför? Samt (2) Vilka faktorer påverkar hur en ny policy, såsom barnkonventionen, implementeras i kommunalt arbete? För att kunna besvara frågeställningarna utgår studien framför allt från tre teorier och teoretiska begrepp; organisationsteorin, implementeringsteorin, samt geografiska faktorer. Studien utgår även från en kvalitativ metod i form av tematisk dokumentinnehållsanalys. Dokumenten som analyseras utgörs av styrdokument i olika former från fem olika svenska kommuner, Stockholm, Göteborg, Jönköping, Helsingborg och Uppsala. Resultatet visar bland annat att tillämpningen av barnkonventionen i de olika kommunernas styrdokument ser olika ut. Graden implementering av den nationella riktlinjen skiljer sig alltså mellan kommunerna, där Jönköping har högst och Göteborg lägst implementering. Dessutom berörs barnkonventionen omedvetet i vissa kommuner, genom uttryck och formuleringar som berör barns perspektiv eller barnperspektiv. Vidare visar resultatet på flera olika faktorer som kan påverka graden implementering av en nationell riktlinje så som översättningsprocessen, förväntade handlingar, översättarens möjligheter, geografiska och specifika kontexter. En slutsats som är möjlig att dra från studien är att barnkonventionen som en nationell riktlinje och lag ännu inte nödvändigtvis har förändrat barnens ställning, och barnens bästa i alla frågor som rör barn är inte alltid prioritet. Samtidigt går det att se en vilja och önskan om att detta ska uppnås och att dessa perspektiv och lagen även ska tillgodoses i verkligheten. Lokala kontexter och idéer är framträdande vad gäller graden av implementering av barnkonventionen där medvetna handlingar av översättarna spelar roll för utfallet.