Geometriundervisning - dess ursprung, dess didaktiska ingångar, dess digitala potential

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Simon Sandell; Erik Rangfast Wickenberg; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Rapporten ämnar ge svar på frågor kring geometrins framväxt, den axiomatiska geometrins uttåg ur skolan samt vilka pedagogiska och tekniska hjälpmedel som finns att tillgå i dagens skola. Detta för att ge en god grund för lärare som bedriver eller ämnar bedriva geometriundervisning. Den data som utgör underlaget för att svara på ovanstående frågor hämtades med hjälp av en litteraturstudie. I resultatets första del skildras en historisk återspegling. Denna inleds med en tillbakablick till antiken och den euklidiska geometrin. Därefter skildras framväxten av geometriundervisning i den svenska skolan från år 1842 till ca 1980. Denna återspegling avslutas med en kort presentation av nutidens krav på geometriundervisning. Efter den historiska skildringen följer en redogörelse för didaktiska ingångar, med fokus på tre forskare. Inledningsvis presenteras teorier och modeller av makarna Pierre och Dina van Hiele. Detta följs av beskrivningar rörande Jean Piagets arbeten, för att sedan avrundas med en kortfattad komparation av deras teorier. I resultatets sista del behandlas digitaliseringen av skolan och tekniska hjälpmedel. Förutom en redogörelse för vad hjälpmedlen innebär gör även författarna till denna text ett försök att anpassa dessa till verklighetstrogna lärandesituationer. Arbetet avslutas sedan med en diskussion som täcker resultat, metod och framtida forskningsfrågor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)