Goodwillnedskrivningars värderelevans : Bevis från Sverige

Sammanfattning: I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant. Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden. Denna studie har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod för att svara på frågeställningen. I studien har 435 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm undersökts under redovisningsåren 2009, 2010 & 2011. I studien har ett marknadsassociationstest tillämpats med hjälp av en multipel regressionsanalys. Resultatet från denna studie kan inte styrka att syftet med ändringarna i och med IFRS 3 har uppnåtts på den svenska marknaden. Till skillnad från tidigare studier som gjorts i USA, Kanada och Storbritannien visar de empiriska resultaten på ett ickesignifikant samband, vilket innebär att goodwillnedskrivningar inte kan bevisas vara inkorporerad i investerares bedömning av ett företags marknadsvärde på den svenska marknaden. En av orsakerna till att bevis för värderelevansen kan hittas på andra marknader och inte på den svenska marknaden, kan förklaras i de internationella skillnader som finns i den finansiella rapporteringen. Storbritannien präglas av en stark kapitalmarknad där det finansiella rapporteringssystemet måste kunna tillhandahålla relevant och tillförlitlig information om företags prestation och bedömning av framtida kassaflöden för att hjälpa investerare att ta finansiella beslut. Sverige präglas däremot av ett mer kreditbaserat system där det prioriterade målet med den finansiella rapporteringen är att skydda kreditgivarna. Ett kreditbaserat system är därför mer beroende av försiktiga och pålitliga beräkningar av utdelningsbar och skattepliktig vinst. Det går också att argumentera för att nedskrivningsprövning av goodwill avgörs av ett flertal faktorer och inte bara av försämrade ekonomiska prestationer. Eftersom en omprövning av goodwill kan bero på faktorer som inte har med den ekonomiska prestationen att göra bör information om bokföringsmåttet goodwill hanteras med försiktighet när man försöker väga in denna information vid mätning av ekonomiska prestationer. Huruvida företagsledningen väljer att genomföra nedskrivningsprövningen av goodwill kan också påverka värderelevansen hos nedskrivningar av goodwill. Denna studie bidrar till diskuren om värderelevans hos nedskrivningar av goodwill genom att visa på resultat som stödjer argumenten för att införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill inte är värderelevant. Studien lämnar förslag till vidare forskning att undersöka anledningar till varför värderelevansen hos goodwillnedskrivningar inte kan bevisas på den svenska aktiemarknaden.