Kompaktering av bark vid olika temperaturer och tryck : förändring av barkdensiteten vid olika temperaturer och tryck

Sammanfattning: Bark är en restprodukt från skogsindustrierna som framförallt används för värme- och elproduktion. Fukthalten är normalt sett högre i bark än i stamved, vilket medför ett lägre effektivt värmevärde och en sämre bränslekvalitet. Den vanligaste metoden för att minska fukthalten och därigenom höja bränslekvaliteten är att lagra bark. Lagring av sönderdelade biobränslen medför risker kopplade till värmeutveckling, så som substans- och energiförluster. Processerna under lagring är väldokumenterade, men en aspekt som tidigare inte undersökts är hur bark kompakteras vid olika temperaturer och tryck. Detta kan i sin tur påverka permeabiliteten i stackar under lagring. Genom att undersöka kompaktering vid olika temperaturer och tryck går det att beräkna fram en teoretisk modell på hur aktiviteten i stacken varit. Syftet med denna studie var att undersöka hur bark kompakteras vid olika temperaturer och tryck som uppstår i en stack under lagring. Syftet var även att utvärdera metoderna för att uppskatta substansförlusterna med metoden att använda nätpåsar med en mindre del av materialet jämfört med att väga allt material i torr ton. För att undersöka kompaktering vid olika temperaturer genomfördes laboratorieförsök i 0˚C, 30˚C och 50˚C. Barken som användes vid försöket var från tall (Pinus Sylvestris). Resultatet från studien visade att bark kompakterades till olika grad beroende på temperatur och tryckbelastning. Olika temperaturer och tryck gav olika kompakteringsgradienter. Kompakteringsgraden var högst vid 50 ˚C och lägst vid 0˚C. Skillnaden mellan de olika metoderna för att beräkna substansförluster var liten. Från studien kan det konstateras att bark kompakteras olika mycket beroende på temperatur och tryck. Metoden att väga allt material i torr ton är i princip lika bra som att använda nätpåsar.